Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 148. Torsdagen den 28 Juni 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-—-,-.——i.««- »-
( sglf )
norm slokig, och- fivagheten fällde ljonoin i super-festivalens händer-«- ivar ,af"«enk«si·ö"ttikes
karakter, af ett ljusare förstånd, af mera widtomfattande planet än de sieste Konnnc «
gar fonzfodas att blide-« bekoifes för ösrigt af hans Mem«oirer. Det ar sannes
i· dem nns föga något font öfwerfkämmek med de grundsatser af frihet, republika-
nisnc, jeinlikhet·., ni. m. som i en lednare tid warit radande i Frankrikes folkets wal-
och trefnad betydde hos Ludwik mindre an hans egen åra och ividgandet af« l)ans"«"
malde; Nikets mattans-igel ej för stort annat än ett werttyg för dans egen-« millio–
ner andel-slitets mälfard oci) blod, ej for mer, ans ett skyldigt- offer öt« hans ärelyst-
nad; Nationen bestod ej i annat, an den höga Adeln och Cleisicietg det egentliga fot–
ket tvnr ett Roll, det betydde intet« Mdt sådana won den tiden de rådande prin-
ciperna i politik öfwer. hela Europa, England och Holland undantagna; och då in-
gen Konung, äfwen« den swagaste och minst atelysine, plåt efterskänka något af sin-
makt om ncm flippa-, bör man ej- wänta något fädant af de-nstolte,-kraftsull·e, liii-sk-
lijstne och enwåldige L-ndwik-. - (For-tfi e. as ge)
––
Larda Nyhet-er.- s « (Ur Manne-urean
Ragna Lärda Litteratöret i· Gene-be ntgifwaj som del-am är, allai England utkom-«
mande arbeten i wenenikanerna, konsterna och litteraturen. Detas samling anden
titel ai: Bibliothåque Britanniqne, börjas med 17965 och fastan esn hämmad konis-
mnnikation med England borde lägga stora hinder i tvagen för detta fot-etag, hafwa-
de dstk snilbföljt det samma med ett deromwardt nit; Fjorton skiss framgång har krönt-
14 ars ariske. s . .
Hivneke ske utkomma 7 Voll. i 810 hwaraf 3 äro helgade-ät litteraturen-, Z åts
svetten-kaptenen och en åt åketdrnket (
Dii Nedaktöternas fört-mät tvarit attgöka allmänheten bekant sned deßaarbeteni
shlvilka de med nog nisorligijet recensera; för att göra originalet iiindårligt för Lasa-
ten, hasch de flåsat med citationer oci) wari: njugga med Utdrag — enokanhandas
mera tik-tig- ån allmakt method. Det nr- på detta««sätt« de- nästan helt och ljallit utgifn-
wit en mängd af arbeten t. ex. Milne lLdgewortl)’o om uppfostran-; Daisys ont-· .
UUkUI«"Il«90 kheologienz ThOMTOW om Stora Bisitanniens kredit; Mandas-se om popm-
lationem Reams-a, vni Leo Xze pomifiiatz Rumsort7ss om den husliga ekvnomlenz
Bell’·s om hungersnöd; Dugald Sten-artig om silososicnz Bentheim-s oni moralenå
och lagstiftningens Reynoldäs om skönheten, att förtiga en mängd andem-
De moraliska wettenikaperna intaga första rummet i afdelningen nndentubtis af-
Litteeatnr,·och dit lii-rei- allt nwad font har afseende på uppfoiiraa Den politiska«
eskonomien kommer deg-näst. Detta i sig sjelf ganska tok-ta ämne, finnes-hat- tydligts
bestämdtoeh opartiskt afhandlade. Historiee ocd resebeskrifningar utgöra 2 3:dje- delak-
af hmarje Volum och gifwa Läsaren de mestJjenliga ämnen för att underhålla deßs"
nyfikenhet- Hlvad de kanor bett-asfal- hwaidifran deßa rese-Hessrifningatato hamlade»
tnii det wara tillräckligt att saga, orts inisicie äga någon endafeiin Engelskan öfwers-
sattirese-bejkssifnin·g sedan början af- Bibliothzque Brita-imiun ljloarotn vwi icke genom-
densamma aldramest- fått knuffat-. Ändiligen flata romanerna kedjan af besökes-
cnal som inbegripas i denna föl-delning De fana-s lik-val ickeders nstanisckfom bsiijsangix
och slå knottet-· mäjligt äts-, under en moralist fan-intakts- .
L, ! «-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
