Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( » 37 « .
Samma« blida klaßee hafma ockfåi undersökt ett nytt piano-korte af betsel-ans
Erk-ords uppfinning Hrr Gossec, Mehu1, Ptony och Charles hafwa- funnit dec äga-
siora förmå-den fram-fot det wanliga. Man hade tvål nedan gjort en wigtig söt-batt-
tisng wtd piano-korte då man· återtagit Claveßinens trekantiga sitt-anad, som war- of-
tvergtfivem men detta instrument saknade isynnerhet den egenskapen att frambringas
hastigt pli hwarannan följande toner, emedan hammaren behöfde en wiß tid sor- att
falla innan han åter kunde höja sig. Hrr Erratd hafwa« alldeles förändrat mekanis-
men emellan tangenten och strängen, och det-igenom gifwltzinstrumentet- all den fulla
komlighet man kan begära- Tonerna aer efter behag lena eller- siarka-, de frambrin-
gas genom det lättaste widrötande ass- tangenten, och äro rena och tydliga stl-tvål de-
sina font de djupa-. Instrumentet äts en fot kortare än de förra pianos (o. 027 mil-«
ljimetees). och mindre bredt, ehuru det innehåller fezt orkade-te men tangenternas bredd-
äe den wanliga- - »
» Hr Punce har Uppläst en memoire öfwer- graden af fullkomlighet i de gamlas-»
malning, ijemförelfe med deras ikulotutn Decta är ens fräga hivat-om man langa-
twist-at, och som ännu icke blifwit nog tydligt upplöst» Man tyckes till och· med hafs-
lva glömt den, kanske blott för det art man icke hoppades kunna- Upplofa den.-
Man- antog sörjt, efter analogien, att det syntes omöjligt att skulpturen skulles
hos, Geekerna hunnit till en så stor fullkomlighet, och målningen-, grundads pä sammets
bas xomteckntngskonsiem fdrbltswit så medelmåttig fontsmtinga pciitti, tillochmed efter
de· kli MOWMMM Wi hafwa öfriga- Mart åberopat- åndtelegen hivad Plinins ochks
Ettew säga om den gamla tnalntngwkonstens förtisafflial)et-. «
« v Ht Ponce tror, att oaktadt den nära förbjudet-le som En- imellan skull-stut och« mål-«-
VMLI Lnnfeende till deras gemensamma das, uppkommer en sådan skillnad genom ko-
EPROM-genom HULY Och skugga- genom det umgilka i effekten och perspektivet, att-k
Stulototens konst- lom icke hehdfwer någon af deßa förtjenster, hat kunnat upplyfta-?
sig till en grad af fullkomlighet, hit-liten bli-smit alldeles okänd af« Itlillal’e-kvslstM-««
FZVMMVM bak tåligts fram i fin afhandling tillfälle att bewtsa det- flera af- deßa vite-
romska- egenlkaper icke fotnots-eller till och med icke kunde sinnats- i« det gamla Grekie -
land. Han betjenar sig as stycken hos Pliniuet sjelf, på hasats auktoritet man grundats
sitt beröm förde gamlas målning. Han stödet sig på ett ndtt ONUOMSHLI MEINAN-
det att-flankandlka Skolan, som är. sa tik på stora och skickliga målat-e, iekke hat- tromb-tages
ett enda Skulptökz . deß Duquesnoy har blifwit bildad i« Italien och Frans-skick-
I. anseende till Pilatus och Cicero, jemför han det-as- wtttnesdörds med WWW-«
dra, granskar dem och genom täta induktioner beröfwatspdem den autotitet som- uppe
kommer- genom dessa stora-« namn-. Hos- Plintus framdear han motsägelser-, llewttsss
att han icke ägde nödwåndlga kunskaper för att med nogatanhet tala om- kavitet-nass-
vch hos Cicede sinnet han den-bekännelsen, att han hivat-ten kände eller älskade dem-«
Hataf slutat- hczn att-. båda twåhafwa lkriftvit efter hivad de hött oths estet-« hwad,
IMM MIT-IM- Andkeklgelns som. all slags beundran ar relativ , has-roa Gtekerna det-ömh-
och man har bet-ömt efter dem, hwad de hade däst is mätning, men·iekesl)ivad"konstent
fullkomligast kunde frambringa-; hwaraf- han drager den slutsatsen-, akts de arg- atoms
all. jemförelse öfwset de nyares Skulpturen-, men-mycket andet- detns sotn- molat-tik-
st
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
