- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1811 N:o 1-148 /
14

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



«T ve )

Mekkas-ide Nisddcxeen beslöt lik-väl aret läka Men bero sold detta Besin FELYDTJEUILTMME
han putsade ljusen-, gämde fedans nnflzzlet i» en gmmnol kläm-ko och fördjupade sig;
fat-tsk syl i· en skallerer belägring för mång-i herrans- åe sedan-, att hon rent bortglöm-
de b-?de sal, llikkista oelz1 lik; ljaidtxsiknlnde omkring i tankat-km med- de gamla krigs–
kamraterna oek) mm- N god sdåsg akt-, lekfom den and-se äfwentyrareli, minna spelm-

Fröken med sin älskare och den gamla g»?c«dsfogdset1 hade intagit en- kams-mec-
bredwid salen, bevekelsan hon bes-äg Ilnnfeenew och började redan ett anse sitt NMT
kom mißloeksndh ds? s detsamma anda-rims ciner äperljudade från tdxnmee och- dein
tredje Rlsddnrens kom och- närmade sig falsdöecens « s -

Dee klappade med härda stag. pä. dörren i Honuna ögonblick sdm mäklaren war-
fördjupadls en wälderäknad kau.sse-asttaque. "— IT hast sprang han opp— frän stoleu·,-
Kikfomz Hlns fielf bilist opp honom ifrån jorden—

» "·H-wem klappnle frågade han med ens gäll skämma- Men intet fchy atoms dec-s
dafwa genljuder af hatts egna ord-. Hnn går till dörren med ett brinnande ljuss, i-
afsigt att sjelf skepnaden-. Men« under mägen besinnar hnn sig, stannar, loßxme och-
will föl-norr sin fråga, då i-. detsamma det klapvnde för andra gången« . «.52«om in«3.·
ropade mäklaren ,«- ——-men tog ert steg tillbaka, s stället för framst, och sclg sisg om efree
den döda.,. somt-sig stilla och orörlig som förut, med det alkgräa ansigtee till heilde
Upphode -’-«-och’ blott ett- hemssko echo foe- genom siels·l)to.1«l«froeti.s «
« » Nu fat-xe- lzonsljulee ikaän sig·- drog- wäirian,. lon elt- ealkt steg lists ingången ocHs
wille–.s:ppncis,» då is detsam.ma»[1ngen blefwo något häftigares- — Med det tredje slaget
öppnades-däda- döms·siygl·aenn del en« gängs- oehs lkenbaeligen stods nu- framför- honom is
hele sin- förfkrsåcklisga vii-ilning — sHin Oude; sjelfs. . . »

Mnnmäste eklmm sig-, cm han ix deg-x barbariska tider stod i: ett gauska höge lux-i
—i"·ez.ende-s Ei blott den dumma väbeln-uran äfwen förstul« och riddare-MMS PA hOlelw Och-

. sjelfrkm de lärda woro- af- den- tanksan.,. nte han redan strax efter syndafallet dref sikt spel-

med menniskoenn i« hwarjehnndaskepnader- — Selma-gången missade dqu sig. fomten gra-
vitt-tsk och kommens-man- wids broars-— steg flottets gems-divoan belevads-, han dar-ii den se-
niga handen ens-ung lans, kastade en lågandesblick på lin fiende-zen annan då den« döda och-
trä-ddes, ikteottssafs den blixtrande-nsåksjan,. modigt fram till likkistan-» Wäkmrem fdstånx
otvungen– alt retirera-. pli-sin post, förstone-ode sig ännu-«l1fa-t.apoert, och vigs-igen af-
liriden hölj-ade- bllfivns oloißylill deß riddaren is likkistan psci en gäng glömde sin rou;.
» Märheken af exsn sortins-flad« lii-idy- som. blolistållde dans någolz smurfs-Sendo jäsa-, den«
oemotståndliganyfikenheten akts seden fruktanswärde främlingen och den- fåklkeä lelik
a masken-då ljsanxjickx se- honom att« det: gälldes hans själ — en tanka som-, sanningen akt-
älgs-:- rednn elvärmes svin en feber ofmeefiksll Wåkmren-— nllci dchn fisk-se hemskts-mös sig-
hans- linnen, uppfyllde dem med förskräckelse och eswnnqso honom cm ishnse .- refa sig opm
PTS denna l)åndelse.,», som lift-som etc åsksicg öfnkeisdstade dem, woro båda anm-
gonlfxernn så läser dec-edda,. akt de- stannade liksom förste-nitade ism drickbart-lend, glömde
sin ils-sid orl) l·östnde«.«sina ork-klena blickens osi— den tsdcssisende —-: Men- dä denne-, lifn«
förskräcker den rus-l«tgn«fcenens, fortsatte fin röeell«e., fuskade benen öfwer fil-linan oele
begaf- sig: på sidor-Essy då föddes-ide bes.-gel)jelmesna sitt mod. Hin Mle sprang sin-x särs-«
. de genom den, dös-se Invmifizxin don Fdxnmäh mästaren tog sin tillstygt is kammaren-
Klösiinlikl och den- dåda skyndade efter honom — «
ske-öken fegnmeddde ren med sina mål-men my M- gö»mstå«llc,i kodade andenv Nilen

« skinn de. defxörstn hjelmenn de i» solen osiz sidsklmsnde3. « -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1811-1-148/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free