Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tis)
TDrige den, som det-till warit ledd af de renaste motivet-. Han hade deras alldeles tkr-
"genting att hoppasz men han lopp fara att förlora allt. Hoa följde sitt hjer-
"tas" institut-tior och fortfor i de största bemödanden ända till det ögonblick da«
"hanH fäderneslands fortmislade belägenhet och hans krigares rop och klagan bebåda-
"de honom att swenska namnets sjelfständighet war i sara. Hans framhärdande i
«’ett skiopolttiltt beslut, war utan twifwel, i anseende till hans eget folk, oförlåtliga
«msen, i anseende till oß, svar hans uppförande lika adelmodigt, som det svar förderf-
.’«ligt för hans egna under-sämre Detskulle wara en grymhet af hans Bundsfdrwam
’»ter att föredra honom ett fel, som han begått for deras egen fördel Ikali. Han lif-
"wades as det smickrande hopp att de europeiska makternas koalitionemot Frankri-
"ke slutligen fknlle behälla segern, och han hade beslutit att i det aldramtersta wara
«’den gemensaman saken trogen. Men alla de Europeilka Makterna, undantag-ende
"England, dsjvergåfwo honom, och England sietf kunde icke hjelpa honom i den for
"honom mest tvasentiiga punkt. Utgången dlef ockstl hivad den borde blifwa. Alta
schans undersåtare, brinnande af nit för sitt eget förswar, uppreste sig emot honom
-"och upphöjde på sin thron en klokare och försigtigare Furste. Wi skulle tala e-
ssmotwår egen öfwertygelse, om tvi twekade att förklara, det
«Swenska folket haft fullkomlig rätt att göra hwad det gjort,
»etnedan folkets trygghet bör wara hwarje regents«föesia lag, och emedan, dis alt
Djiyrande makt endast med detta wilkor bilfwit inrättad, samhällstontraktetkan upp-
"tösas så snart detta wilkor icke uppfylles — Men i alla fall äger denna·amnarf-
Yui-kg endast ruin i anseende till sivenska folket. Htvad England betråssar,- hor Gu-
’-staf i deß ögon icke waea annat än en olycklig Konnng och Bundsförioant, och
Nhan har all anledning att hoppas, att hans Bundsfdrivant, om icke as skyldighet-«
Isåtminswne af adel-nod if), skall göra allt hivad i deß förmåga står för att lätta-
PBördan af hans otyg-kost -
»Jmellectid böra de grundsatsen som tvi här ofwonföte MMckkAk fielfwa häk-
Ula tvära åtgärder t anseende till den ädle Gustafs under-stödjande inom sina tillbör-
-’liga gränser-. Wactom oß att nitällka för hans sak ända till den grad att lvi blif-
"’wa(lifa oförsigtiga som han sjelf, och, hivad som wore en högst förort-stig willfai
-"’relse., tvaktom oß att deewid handla emot grunderna for tvår egen konstitution.
"Gustaf har blifwit afsatt för samma orsaker som vKonnng Jacob,o och hans afsatt-
"ning ar lika laglig som dennes M). Dek skulle- laledes warao dat-ikon och ett för-
«nekande af egna principer att försöka att oket-insatta honom pa thronen, att wilja«
sysätta honom i spetsen för en armä och öftkersöra honomotitl Siver»ige, för att dei-
«npptanda ett borgerligt krig. Wi skulle da uppföra oß pa sam-tia satt som franska
«’Hofwet tvid tillfälle af tvcir ärefulla revolution. —- Nej: ma Nattonena frikostig:
»hek tömma sin pung i den höga slygtingekm händer- må han kli etablerad pa
Vett fått ovärdigt en Konung, tvår Bundsforwantl MF han erbczlla allt det
Day-sk han har af nöden för sina behof och sin wåidighetl Mo han äga den
Il) Det ar :näs-.7waedlat, att, sedan i det föregående bliiiolt crkåndt att fz d. Kontmaen uppassat
sitt land erl) sin thison för England-, det icke anser hiv-id det kan göra tör hot-om som en styl-
Dizklz,«-:i-, uran som ett adeln-din
M) Se hist.-om ax rinn nick-! af mycket max-de, som nit-om strax ester mät- Rceoiatioih 1809- kal-
».l«trEi-gs;liea Neaetoenthötaabc-ingen Iole
kk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
