Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TeX-« )·".
neri-an vii lederna ar inget-; De· ärv faarare dea- skadligaste af all lur, emedan tio
tvlla ett förakt för landets språk, hwilket sträcker sin smitta till de tanklösa i natio-
nen, då de gynnas af Regeringen- . « »
«Men som pub-liken liksti litet font enskilta, hwilka sakna bildning, känner-· sitt be-
hof deraf; ont skådespelaren, för att-» behaga denna publik, stundom måste uppossea
final-ens fordringar, huru kunna lvi begära att Theatern ifall uppfylla sin bestäm-
melse? Wlßerligen kan en Regering mycket bidraga till deßfullkotnnandez men politi-
kens afsigter ario icke alltid desamma som moralistens, och Regenten kan icke alltid-
tvara filosof. Htvad mar som förmådde Ladwik ZX1V att på sin tid understödja-
theatetn och· del-igenom giiwa den ett tvål-de som den sedan aldrig hunnits wak « vek
Cox-males sublima eller Racin« känslofnlla Tea-indier- eller Molin-ess förträffliga
fedemiilningaH Endast till en del: set war prologerna font deßa författade mycket-«-
hade att- tacka för det bellhdd och den uppmuntran- de nittio-. . .
W «
Silkets införande i Europa.
Det år bekant att Romarna hade utsträckt sina handels-förbindelser ickeallenaststkll
trakter af Afrika font nu iii-v otiagiinaliga fin oß, utan äfwen titl Indien. Dennas
senare handeln afbröts- genom de täta fientligheter som foreiöllo itnellan Kejsarna is—
Constantinopel och persiska Monarketnm Jmeilertid hade bruket- af siden blifwtt allmänt
i Constantinopel, få tvål till kläder font möblering, och China, dec odlingen af silket-
isfriin irörjan nkatit känd, mar ägt-ta det enda land der det iratxtb-ring"ades. Pers-erans-
beogagnande den fördel lom det-as lots-dis- beliigenhet gaf dem, fös-elemon Greierna
pa alla marknaden i. Indien-, dit silket fördes från Ehinas på inbilla stel-in och helinte-
tsade eller bernnftignsde sig de- kor-avsatt- som lid efter att-natt ginge ifrån Continent-
nopel, och genomfara hela Asien för att köpa denna tvara pli chili-esilla« grans-en Ot-
Härigenom dlefwo de ensamme masts-tre af denna l)«..ndel, ord Constantinopel- stig sig-
iberoende af en siendllia makt i anseende till en artikel, hwillen lnxens gjorde onindärss
lia-« Den fniilhet som tillhör alla lnonooolisfer förmiTODe Missng titt-etenen pistpfets på.
silket till en sådan höjd-, att Justinianus måste tät-tia psi medel att beröftva dem ens.
del af denna handel-. Han stickade en Atnbaljodör till dm- iisisina Monarken i Ethis
opien, för att färms hans underläkare att nppsdpa silket i- Indien och fet-an falla
det till romerska köpman. Man loftvade honom att göra fot-skiten men dedinißlhckas
des, och Justinianus stig sig bedragen i sin tvåman« Jmenctsttd inte-kissade en owan-
tad händelse, hwarlgendeil han l- del närmaste wann hwnd han fölelatts fig. Tina pest
-fl«lka Maniar, hwilka blifivit nyttjade som msißiomärer i- tissar-ii ai de kristna lat-ter
som på åtskilliga ställen i Indien anno inrättade, hatet inträngt is sjelfwat Chines-
Der gås-mo de alt på lillesmalkens natur-, och lat-de sättet at: uppdraga honom, att
beröfwa honom sin beklädnad, och konst-en aset inreda det tsiia silkets Hams ont
minst, och kanlke ett religionsnlt att helst-liva de onsdan denna . lisor-agnad- handels-Ze-
gren,- förlitåbde deln- att går-sil Constantinopel- och för Keys-sten stelt-«f framställa- fils-
dia), Mali bör erinra figatt Chinesarne, söm frän dejisxldsta lider lladeticfatslgsall främmande handels-
txlllato icke-etagens and-Ida lata-vaner att inkom-Fia 1.- landen-· ·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
