Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
q- -
( kvk- P «
Den« fslssfa Ilfljandiingens Ham kunna och böka FZrålisrar lätta Skdiliiraress
arbete kvid deras barns underwisning? förtjenar art läsas och behjertns af all-an
Fox-åldrats Ehan egenteling författad- ined hänseende tills den publika– underwis-
ningenji skolorna, åro· bestal-domar derfsre icke mindre tams-liga till den Peivntas
i föräldrarnas egnas hiesx Rec: hade dock önskat att den aktningsioärde Forse- äfwen
ur denna fononnktbetrakmt sittasmnex De publika Skoiiärarna hakwa den- förde-IT
framför de privata, att de äga, iegenskap af Embetsmcin lönade af finkeln ett anse-
ende och en sjelfständighet, foin gom dem oberoende af föräldrarna, och redan det-is
genom ingifwa en wiß aktning fin både deras metoder och ordningar. De kunna-
fritt efter egen ofmertogelfe kvälja och fastställa de hastat en enda elev kan ej göra-.
ett undantag ifriin hivad alla de andra följa: han wänjes derigenonitidigt tiil ord-«
ning och tiii aktninger andrasnppiostare wilja« Detta är icke alltid fallet med detr-
enskiita Lärarens Beroende till sin utkomst af föråldrat-, lom ofta icke fjelftoa tiga-s
någon hildning eller ioeta att tvål-dem kunskapen och som icke fållan fatta Inforinai
torn is samma klaßs,. som de funnits hans Antions is Tidningatna, —« nitisie han-«-
äga en omanlig sinnesstorka och äfler mod att uppoffra den sökta konditionen-,- oniks »
individuellas ock-· lok-aln omständigheter icke skola toerka på honom, och oftast lksattas
sig torftigast då- föräidrama sakna all« tid att med honom deltaga tele-Jens vodkans-an-
Om skollärarens icke- kan tillhöra sina elever-» under deras iedighetstinnnar sås-» mycket-«
som den enskilta,s få tillhöra de liter honom mycket mera tinderlasiiininarna och den-«
na, fördel torde kanhända uppwasga den förra– Skildas ifrån fana föråldrat-? hus och;
allt hiv-ad der- omger- dem, som kan skinng deras- uppmärksamhet, aro-« de så-
mocicr mek. öppna för Liikanen-Z- nndernylsningarzo inträda-xi skaran- likfoaisi ett-tenn-
pel., med en wiß wordnad för ailt hivad konr der- sagesi och ail)andias· Mimmi-om-
det, i Rec-. tanka, år- sansan skillnad imellan den enskiita Usnderioisningens och den-
offentliga-, fin imellan. de husliga andakts-ökningarna och de- offentlign)«i Men Ree.
afsigt är ei. att lotsa företrädet af den offentliga Underwisiningen fann-at- nifeeniiei
an att, då äsfwen wid denna förf; yrkar, och med mycket skal-, förs-idkarnas- nons-
losta och. förtroliga med-verkan» tillika ådagalägga den- ännu-— större lvigt ens sådan)
äger wid den enskilta-, och sin ättikan att af Forns- hand fe. detta internaan amne-
närmare utlvecktndr.— .« — ,
Den andra- Artikeln om« Metod wid« Skolunderwieningm framställt-is ofogets-s
heteenas af« den hittills i tvära skolor-— soch penssonssInrntinlngnrl nog-alumini-1niß·drui«
kade manicker-ingeni, men deremsoti fördelarnas af den diskret-Tims elfel-v KIiIsjtalandeT
metoden-, och- a«ltnnsniiigt1—1s«till-s drßs isätt-as begagnande Joes-« anmärks-s gsaniksas riktigt-;-
attsåfwen genom- den senare metoden—!,- minnet-« din-as och« skotskes-se likwäl torde dorsks
förståndet del-igenom lnestklvinnm och en« harmonisk utide«ck3ling«nf’ allt-ii fi niensförmögenheter·,
hör dock, font Fox-fi- fjelfwidssiersa tiiifallen yrkat, waraiissresmiiietsförs Ispdfoskral!eii’n"-l ekade-
inö«daiide:— Det mera inekanijk«a-titigiie-, om· jag skiflir ntitorka mig, som-fordras fisk-«
att behålla ett längre stycke ord för ord-nr- ofta nödwändigt och inkisie is barndomens
ofinas-, osm- det Ian hinna någon« fullkomlighet-— Förf. känner i hinn-s stort anseende
Dekiamationen stod hos"s deigamsla-,s- och-? att· minnets öfningt dertill- ärs ett-« vektor-giftigts
wilkor; Beitngligen försummats-»desnna·.k-onst«hos’ os nästan-alldeles» ehnrns den« TIFF
en«gångtstår-ker"respit-ariansbsshstemetssxgeis- hdjiighetj kraft« och målljndJFLEVössikUT MW-
ekt adletfrihet ochs-l.edl«ghetläst, den talandes maneter-,- och således– slott- siisono gynnad-
silfksdfningj betraktads-,sitsens-ass detnpsttigasstkx Ham myckets skonas ställe-Mak flaskfan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
