Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 209 )
föll-kassar sig Hr G. Lee pil detta fett en etläreriitg, som 2500 ljus icke skulle lems-«-
na och, iaiia fall, med kvida större olägenhet 6 marker Fol, hwaraf centnern ene
dost kostar 13 -;— pente- giften så mycket ljus, som en mark talg, och detta ljus kostar-
intet mer än räntan på de för ugnarna, Gafoinetem och rören utlagda penningar–
Ty de efter lysningen lbekomoositioneO alvar-makande kultiverade sitnkvleil förhålla sig
som tvära manliga kol till wed och förlora ganlktx liket Of sikt Wåkdez « dem-mot tvins-
i1er man genom denna proceß tjära, beck och ett stegs terpentin, som man föredrar
framför den nordiska terpentinen. Detca har fört Lon-donoboei·na pä« den tankan, att
med detta lysande sittldiim lifta upplysa Londons gator, hwillet skulle ledas genom
underjordiska kanaler, som, genom utgreningar till höger och tvenster, leode ljuset i
.hufen. «Aktiei-na ttll detta företag äro ioal icke ännu fulltaliga, men, om man,
som man smickrar sig, skulle kon-mm få långt, att man tillräckligt kan simplisiera Ap-
paraten, så att det första tillskottet ej öfwerstiger de mindre hand.rwerkar1rasförmögen-«
het, få kans England genom sina otttösliga Stenkolsgrutcnor för allt-id förse sig med
beck, tjära, terpentin och äfwen med talg, för få lvldk den beböflves till MFR-elins-
Siipsa har man icke förstått att ersatta, men sill-lim deremot, som man behofwer
till ölen lakning, och font man förut trodde sig endast kunna erhålla af Stören och-
omdxa - « lands stora Almas-, har man erhållet af inhemska mindre silksiag. -
Gerts-. es a.. H-
Hertigene af Guifei Karakter- .tecknsad af- Balzac-
Hertigen af Guise är ens af· deg märtiväroigasie personer-som franska Hitler-en trave-«
tiallerz oftvanmämdes författarev gör följande keelszjntngaf honom- "F,ra.nkril-e war etj
blott förållkadt i denna man» utan mekkeligen fest-tjust- l honom-: man kan det-före ej-
ttndra ork-vev onts Frankrike» font det gjorde, till-tissletroe-i jzjenont från-sina- ytlig-tera.
Denna paßion gick anda till söt-gu.da-nde, ocd de gäsivos lom anropade honom ispsincn
- böner och hängde lyans porträtt i sina bönstiolar.. MIT-tiga for-minn etter hon-om- viii
gatan för att blott töra lyans- ksapoas med sitt oreviarium,.«ocl)- då han en. gångs fränt
en refo« till Chauipagsne återkom titt Paris genom sorten samt Antoine-,- ropades matt
icke elle"na.si:, Vive Guisel utan man- fjösig äfwen. Hosilannaxäljo Oswde .
"M«au: han exempel af icke okt-otydliga folk-upplopp, son-i- i ett ögonblick stillat-ess
endsalt af hasnss mine. Intet inre-ta kunde liket-tia hans- ansiatei, lyan behöfde endast-
WWW munnen för att oiwertaiscy det war« omöjligt att t: hans trätes-narv bits-toas ondo
Jill honom".
"«Oen- första- blirtk lyan fällde oss stam siender, betog- oem- stoxaxi Hela. den-as- bitterhets
mot honom och- medförde hos- dem en fd lii-lifrin förändring, att de. långt-« måste bes
möda sig att onyx-tända- oet slocknade hatet. Hwad en Hofman en- gångs uti-isade öfr
torr honom- i inlin närmare år ganska träffande: ’««Hngu:en:otterna hörde till Ligan tå
Emma- öganblick de chYgo Hiertisgen af. Giii8e". «
""Det ar Historisen log öflverlemnar skildringen af hans handlett-gals- nsehi plottern
Jag· manat ej: att utspiöfn Hofwets mörka politik- Utaxt att tiga trägen djup spådoms-i-
nledan är jag lismat fullkomligt öfwertogn·d, att lian Inifstelzafeon warit- ens owanle
MUN- elmdtm hous- Mmmc mar efter hans död ensamt tillräckligt att fortsätta trea-ett
Miet: e: mäktiga- Konungar« och- Henrik oen- Store glormötdtsst is ämtmtelsw lynn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
