Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C2Z2D .
feedsställandez den störtar henne äfwen, genom den gransloshet och omättllghetl den ger
ät deßa behof, i laster och brott, for hloilka flelflda Wilden skulle rysa. Den förmildat .
således tnennijkan, eller tattare den fanker henne under djuren. 3
Luxen är således skadlig, icke allenast för tuenffligheten i allmänhet, utan äfwen I
dch isynnerhet för det Sainl)älle, der- den inritat fig, och hivats fall den slutligen
måste bereda. Karleken till tvära Likar, en al· grunopclarna i sainhällsbyggnadenj
måste ju toara liten eller ock, alldeles ingen i en stat, det fdremäl font jkanta anges l
värna känslor utgöra grunden for medborgarnas lycka, och det hehofiuet af fsdana
föremål icke lemnar eller kan lentna dem nägot öfwetlkott för att understödja sina
dedofivande inedntennilkon Wi ha lotsat huru de i fjelfwa werket ciro fattigare än «
deßa, huru de kanna djupare behofwet af något bland lurens föremål, an uslin-
garna dehoftuet af. uppehälle och huru de till och med för deras tillfreds-
ställande nedfjunka till samma och ännu stötte brott, till stölder, till inord,
ja huru de, liksom wildarna, anfalla och bekriga hwarandra inbördes för att flå
under sig hivat-andras tillhörigheten De göra det ej, det år fant, font deßa (
med förgiftade pilar, de göra det genom sina bedrägerier, genom konstigt tillstallda i
tättegångare men de njuta med samma och ännu ursinnigare fröjd den öfwermunnes ’
förråd, och fe honom flelf med liknöjdhet blottstalld för alla bebos-vens ensligheten ,
«Det ges, fager en författare , ingen nationj hos hlvellen lux-en herrskar, det man
ej fet det ytteran elände tvid sidan af det yttersta öflvetfldd, palatser, den den rike
njuter med stor dedens alla årstiders nöjen, och kyffen, dec den fattige erfar alla deras
widrigheterz bord tunga af alla jordktotets alster- ocy fattiga fani äro ett rot för
hungern; hastar höljda- i dyrbara tacken, och mennisikor höljda i. trasor eller nakna-«
Alta de, font lefwa i detta öfwecsiod, känna twifwelsutan-,- att de äga fåolvtkliga li-
kar: dofteedmga fåleer de angenäma känslor font det förra stänket Mme de
olyckligas hjelp.
« PA detta fått förd-iller det sig med alla de ofriga Samfundsdngdernm Sjelfwa
kärleken till fäderneslandet- huru tanden mät wara tefat-ande och wertfani i. ettland,
drr laxen wnnnit infing sademesland ar ett abstrakt ords, ai- en idet-: för en hogli
Hnlig wennilfa —- och frid-an är en man af laxe, —- mätte det följaktligen svara ett ord
utan betydelse Patriottsmen fordrat utrotningar- ej blott afenjkilsta fördelat-, men af-
tven af litftdet. Den font fjelf besinner sig i ytter-sila behof, den som fötter sitt locka i de ange-
näma känslor, forn Lis-tens fören-sil skänkt-, med hivad hetedtvillighet fkall han mät
antingen ber-afton sig deßa föremål eller, font år detsamma, medlen att forsiaffa sig
dem? Deßa utgöra ju för honom- hans fädernesland ? Skall han ej snarare- ont till-
fällen dertill gnidas-forellen farkoster-lands saks Nar begäret att förswaran hos
honom stigit till den höjd, hwartill ett ytterligt hehof af laxens föremål drifwet det,
när han for deß tillfredsställande kan, font lvi wifat, uppoffra en. män, en bror, en
lite, med ett ord, nät karl-eten till hans inedmermiskor ät alldeles ingett-. hivad lär-
liek kan han dök aga förs ett äfloersinltgt mäfende, för ett fäderneslanle Anförtro
honom styrelsen af- ett landfkapt han skall blilloa en Perl-est medborgares wålfard
font Embetsman: han tkall falla den; en offentlig kaßae han skall förstora den; en ar-
tens eller en faltning- han skall uppoffra den-i begge, ont han derigenonzi blir »i stånd
att oinaifwa sig med ltixens föremål Qch lifwet? Huru- skulle han- kanna uppoffra
det?- Watt att satta den högsta lycka i sinliga njutningar-, frustar han naturligtldisv
dåden fåfom den högsta ekots-a, emedan den sätter en gräns fors defanrnem Dsi han
––; .J«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
