Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RW 78s · , ·
· J o Imses
för
tkreeacuren och Theakkkns
Onsdageu egg-sig Aprie Isti.
Stockholm d. 2 RPM-
Med en i deg till Hans Gyllens- ansyjka Ministern härstä·bes", zu. m. Heer Ba- -
eon dOAIquiek ankommen furir ifrån Paris har den un·deerätkeue erhaxlits, an Hermes
«sMaj:t Kejsarkunan af Frankrike, Drottnmgen af Italien, nej-kommit med en Prins.
« Gswer Idi-ökningens ieesiytmede på efterstighetens lyckfakighet
- (Forts- och slut fr· Gärdagen·)
Eje-ekas och Rom-Ike gifwa mät- Förfekjare ömman äremeTUEWchntaee betraktelser-
-:Lifwesisam Asäer felsökningen atkbwm ana hämmandeskrankor. Lagsiifiaema haf-
wa här insett detta sträfwande och försökt att hålla det tillbaka. Psamoch Aristoteles
cola widlöfttgt Derom, men de medeh de förestä, äeso ohyggliga· Berns utkastande,
Nafwars mördande synas dem wam de enda rätt kraftiga; Utfmttnsngar anfe de icke
tillräckliga. Mefe ju futtkemligare civilisationen blek-, desiosiönse inflytelse minner det
Idi-svansa hindret- lagar förbjuda tidiga äktenskap, ech först svid en wiß ålder får
man asia barn. Lagstifeaeeu söker förekomma det öfwerstöd i foikmaßam hwilket han
annars wore nödfakad att utrota; men det desteuktiva hindret idet-kar nutid med me-
ka Asaf-; och alm fdrsigkighetsmätc åsiaokomum ej den nödiga weckan. Författaren sias-
tar sina undersökningar i första boken med följande ord: · - «
«Oer privativa hindret, som tvi benämnt moraliskt Mång, har wißerligen wa-
4rit muffars-t- och dek wore dåraktigt aet påstå, akt det pe? intet fått bidraget akt hål-«
Ia fokkökningeies peincip inom skranket-, teman-Ian mås-fe dock uret-gime att deß wer-
"kan, jemförd med de andra hindrens, kvm-ek ganska swag. Bland defenare hafwa
,de hämmande spridarean hindret-, ser ägo kaster till grunt-, hos degamsa Romare-
m i- sista. tiderna och hos några andra folkßag Mfat betydiega werkniugae Sunet-«
Tectid tyckas deßa hinder idoge icke hasch men-as få auser som de förstör-anda
Folkökningens pest-rep synes haan tik-vecklat sig mäktigt, och dec det-igenom uppkom-
na öfwersidd af produktionen har genom wäldfammq diss-sker biff-vit förstördt. I de ’
flesta länder -tvi gent-intrik, synes folkhopen- ganfkwfällan hafwa håukt sig noga ef-
ter M medium af alltiP tillgängliga medel till uppehäue. J allmänhet wäger dte
beständigt mellan de bada«pxeeeugyeterna, mellan fös-mycket och för litet, och dem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
