- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1811 N:o 1-148 /
336

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.











( ess i)

denna Ionrnal, der almen deßa anmärkningar ivänta sig ett mittp- Wi hqfw
ock dels påmints han den i så mänga afseenden store Gustaf den Tredje dlef deran
skydd och uppmuntran0 Atle ljusnade KO och sjelfloilligt samlade sig snillena omkring
Hans thron. Den glädjen lvae ock åt hans lindande söemäga söt-behållen, att, ehartt
kall och ehuru aflägsen wär· Rord är frön konsternas hembygd, behösde utlänningar ej-
inkallas, ytvatten till wetksiällande af konsternas yppersta företag eller till underwis-
ning för begynnande konstidkam Adelcrantz- som bygde tvått Operalnts, Sergel,
som blott i Canada ser fin-like och i de öfriga sin samtids skulptörer blott medtas-
lare, woro infödda Swenskar. Konung Gustaf l)illdckade tvål en utländsk Artill,
» Despråsz men också måste-man tillstå att detta snille wat då lör Theaterns upprät-
tande nästan .ounibädligt, äfwensom att det tvar ett af de rikaste och djupaste sent
Tidehlvaefwen alstrat, och som ojemförligt kunde mångfaldiga sin yppighet af ids-sek.
som Gustaf påkostade konsterna några betydliga summor, Ivar detta kanske det bästa
af allt slöseri-· men werlden, alltid-böjd att waraniißnöjd och knota, tadlade sian-
dlgt och så ifrigl hans stora snilles ntdrott till dylika depenser, att man nästan tyck-
tes beklaga att baslle en Konuna med snille, med känsla för det wackra, och rned
ögasöe de bildande konsten-a, likasom deßa egenskaper omöjligen kunnat-maka i förenings
med kärlek för fäderneslandet, med hjertats redlighet, sedernas renhet, tänkesättens adel-«
het och karat-terms storka- Wi singo sedan en Konung utan förena-rida känslor och smak,
en.Konung, som derwid gaf hopp- om tycke blott för det als-varsamma, reella och hushålls-
aktiga, men snart slösade i stället döde folk och penningar på ett förtärande krig- sedan han
förut fästat sin vnitanka nå Unifernteenas skapnad, hårets afsköening erl) handskarnas-
siållning i Geba-eget- Ochsse — burit lyckligt Swerige blef! Hårsadt pil Jensen-lina-
ke, styntpadt och fördjupadt i gäl-dy suckar det i sekler öste-set sitt öde, bereds asen
Konung, lika fri frön smak för konsterna, som står- tansiau afstedens sällhet. Vuil-
taire’s, uti den Flygkiga BITEM anförda, fats: Att konsternas fall följes sisundozxx
as Statens, kan tvål ess fullt lämpas lytt, emedan de Mån anntt.gösidos frön blit-
dare Tideh·lvarf", som» hindra-de dem att falla; men då den alldeles åts tillämneligs i
anseende till Konnngens egen föga smak för de fria konsterna, sa lötoni oß as dekm
bistra exempel låra, att meds nöje anse deswaekra tonnets-natt flor och sammet-, dött
måttligt, pli dem-anmä·ndaz ti) de kris-vas aldrig utan i- fresdlngneh örl) allt hwad-
tpå dem slösats i siean ör, liva-tar ej- mot kostnaden asen enda weckas, kanske icke-
semot en dags, krig. De öda ej ländernas, de förstöra el folkent men syßelsattande
ej blott konstnären utan ock konsiälskaisen, förnöja de ädelt de senare och försköna
de förra-. Jag instämmer dock alldeles- tned den, som t R:o 287 as Sintrams-Jon-
etalen sötleditaeönskattatt inga andra rus-slit sväljas ellet uppmuntras att blifwa e-
genteliga Artiller, ån de, som, med ett uteslutande tycke för dern, förena söt-trillinge-
snille orl) kraftig ««il)ördigl)et.v I konsterna, likasonii alla andra Snillesvetk,· ar ine-
del-måttan-ottdelig.— Den gets dit-arten nöje ät Ainatören, eller ära åt Ante-dem Damok-
hnea höjes icke sjalen wid-.u-ppmäetsaniheten pi söt-trassliga arbeten-? Och- hivad att- ,
nedan-inner icke den-, som med lyckligt snille fördunle fliten och etodsneeeac något
wetteligen utmärkt skönt? Allmåtma smaken minnet hat-igenom tillika- söeödting, näe
det-emot medelmåttan les-nitar alla tinnen t dwala- Wi hasten redan sett uppmärk-

Q lösärwld mö- eiriiires ont Mcdqliews som- lioats wid hans lödclse med- ,o«nnlrif,ten.: En exsclcik


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1811-1-148/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free