Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 382 J-
.P astej er me-
Håadelse i en- Tezsk Residenssiadk
. Hofskråddnrrlh eller som han i Paris- nns för tiden skulle kallats, PArtiete eaillellkzp
Mo Jnroin bröstade sig ej litet, bli-han alla sön- och högtidsdagar öfwerng allt hwad-
den eleganta werlden- hade att tacka hand-xi för och hwilka skapelser hans- sax fram-
bragt af alldeles intet. .Man erkände det stillaligande i hela Rendensed Uecm Mo
Juron ingen elegant To huru hans skråhröder än mätte bemöda sig, kunde de dock
aldrig upphinna hans stora slik- almen i saker utom hans-konst. Han hade den- ide-
kan attaga twenne sköna döttrar ,- Rose ochMalinz och denna lycka besparade honom
kir-smöret att sielf besöka sma- kusnder. Gamla och unga, med grå och mörka hår-, med-
skågg och utan, gjorde sigi. ett nöje as- att i egna personer beställa sina kläder hos
Hr Jensen-, som deei endast trodde sig fe en skyldig aktning-. för Artisiem ehuru det-
issselfion weriet endast idar Faber-« som denna höstlghet tvi-sades. Men Rose och
Malin sörsiodo ske wal- att aislli alla de stormar som stadens Eleganter tvagade, att de«
det-före af flera bland dem kallades irnpertinenta. Med allt detta kände dock Rose
och Malin den Regieln, att hivar Sergels har sitt undantags, och underkastade sig-. almens .
fös t- ordningsalskande litet-or,v dennas allmännaste bland reglor. Malin- hade derföre-
llo ti en ung konstnär sitt hjerta,,- och Rose inbillade sig fullt och- fast-,- atr den: slik–
lviii-da- Moritzk icke skulle upphöra att älska henne, ehuru mycket än handv far-, Fales-»
prosten-. wid- det Kuriörsiliga Gardet.,. Hr Seeheim förklarat sig emot deras föres
tung– »-
Hr Juron fseli kvar-« feb-an denna förklaring ganska uppöragt emot skäller-ostens soml-
boddeacne trappor- upd itshans hus. "Jag-föristlir ej,? sade hum-hivad den der kuriösa mans-
nsen inbillar-«- sig.. Jag- ör- Fransmnm han- inte, jag har lärt min konst i Paris och-
Strasbnrgs, han- sin latin och- gteska is Gad idet-» hwilken tysk småstad-. Jag hör till
hosweh han blott till garnisonen ,- jags äger ett-— huss-, han intet, jag bor en trappn- ;
opp, han-»- tmä,, jag har mycket tillopp afjfxolk·, han ganska litet-. Oin han gör pre- li
· dikliingar,. sci gör jag kläder, om han sörjer för själen, så förser jag för kroppen , « «
som den gode Grel-en tvål också skapat, och som ofta duger långt mer. ...«.. Är det· »
haussat att befria själen fränden eldiga fördömelsen ,- så är- det min att. befria sigurens
snäntgen rimlig-ad kort, jag kan förarga mig till döds ösmer den apel-lästa prestenz
Al)-,Isade« fru-. Juron., det. är inte fä mycke hans skull som hans. frus-« det kan
inte helskinnad-hivad den menniskan sätter näsan i ankaret-. » «
Seeheimss sovra-ii sin sidav ledsna öswer den ka.ll·sinnigh·et,., hivar-ned- de nu. be-
möttes as sin wärd» somt- almarss beständigt tdisatzdem en förekommande höflighet,
och till exempel- alltoJilördagan,. dö predikan öfwerlästes i rummet oflvaniöra (det war-
vii den- tiden då predikningar öfwetlöstesl alltid flyttat sin anslutande kanarisiigel
in is ett orenat kani. De. tyckte på sitt: sätt temligen wålx om Rose och berömde- hett-—-
«ne- östa-i sök sin sili, dag-di veds- deskedlighet,,- men Moritz fick icke tycka om- henne vå
sitt sätt; To- sade Faltprositnnans,- smul kvar afpgammal Adel, stol riskera att tvära
fest-nämn slagen-ger kale mera wilja- se- osäk-, och» det lägger hinder- i måg-en för mätg-
Golos, Exteaoroiaarie topillens,- lyckas . , , «
« Esr. söndag kunde- fkn Izkron icke smakatl ens dit af middagsmliltlden Hwarsöre ,
åker-« dn-« ejZ iriigade Hr Inten. Adens kallas gast-elen soul naf- bief uppburen till Prae-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
