Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Llllelsalnlen oa- Idealern·
Tisdagen den Zo Asaels i1811.«
Uttändfk LiU-arame-
Itinårafive de Paris ä Jerusalem et de Jerusalem å parla, en allant pal- la Gråar- er
revs-slant pak–I’Egypte, la Barbaries st l’lepagsne. Per Me. de Chateaubriand. Pa-
ris -1811, 3 Poll. sto. 18 Fr» (Res·a frän parks till Ieensalem, och frän Je-
rusalem till Paris-, genom Grekland-, Egypten, Bari-arier och Spanien. Ai HP
de chateaubriand). "
Allmånheten fordrar ej as alla Resande samma egenskaper och samma talan-
ger. Den ena, oförskräckt sjöman, reottsar hasa-eks stormar ""osch. polens isar, för att
upptäcka sal-ekarna landet-; man söt-låter honom en föga städad ber«at-telse: enat-nan-
gmndellgen lärd, har undersökt nalusren och menniskoma; man fordrar afdelan nya
åsigter- nyttiga underföknlngar, djupa tankar-; man- sörundrac sig ej alt i hans be-
rättelser icke sinna Romanens eller Dramens inleeßr. Resande gistan hwilkas hela
förtjenst består i de besynnerliga händelser de erfaeltz andra ätet-, sam intaga oß ge-
nom sina sinnrika reflexioner, eller wäcka svåre inteeße genom sin känslosulllseu stun-
dom, och olyckligtwis allt för ofta, intreßerar sig menntskans elakhet för målningen
af de laster och därskaper , som en resande tror sia haswa funnit hos nationer, hwil-
kas sprak han knappt kande. Ola ett enda af deßa slags inteeßen är tillräckligt
att göra en resebeskrifnings lycka, med hwad entusiasm skall ej allmänheten motta-
ga en, der hon på samma gäng skall möta de mest Pikanta händelsek, nya åsigter-
intreßanca undersökningar, de mest behagliga taflor, sorgliga och förtwislade scener-?
en resbeskrlfnlng, der man mönstrarde gamla lninneslvårdarna af Grekelsnas snille-
de nna"trosåerna af den franska tapperheten, de egyptiska graf-kvarna, hwilka ensamt
öflverleslvat så många wålden,. och denna andra graf, «sem, ensam ester seklernas
slut, ingenting skall has-va alt- återlemna". Men det, som s synnerhet intreßeeari
«Hr de chateaubriands wandring, ar han sjelf; det år hans upphöjda slå-l, hans ä-·
delmodlga tänkesätt, hans sörtjenta namnkunnighet, hans originella talang, hans så
listigt kelticerade och beundrade arbeten, om hwilka Balak-en skall påminnas af dec
narlvarande, emedan Försattarens asskgt med denna resa isynnerhet asar an sjels un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
