Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
. » ,FI:.;«–sp——..-«-,..«-—.»-»«s-,..·..–—.s-...—..W.-—.—..· .....«.«. . - ,;«,-«·»·· » « «
s .. « l ego 3
Salem grundsats för soråttsnd t allmänhet är således denna regel icke giltig-s
Bckså lär Förfinskranit den inom swenska språket allena. Afrer i det fallet kuns- "
de nian anmärka emot den, dels säsolns en afwikelse ifrån den allmänna i-eorien,
dels såsom ett hinder för en utlänning, att wid lnnarje tecken fasta ett bestcimdt lind-.
Men jag tror mig dessutom kunna wisa att den icke ens for swenska språket ar sull-
komligen anm-laddat- »
Iag will medge, att den gäller för alla enstafioiga ord: leban mitt öra
tycker sig finna en märlbarskilaad imellan skall trind) och skall stammen-. A ar utan
twifwel iortl begge ; men i synes inig dubbelt i det förra, och enkelt i det senare
ordet; hwarfilre det. äfwen i dagligt tal utlemnaa ifrån det senare men ej nr det
föl-ra. (Dock, som alla icke torde snara ense derom, och då det nu mera är ett all-
mänt bruk , att ienstaftoiga ord utmärka idol-alens korthet genom konsonantens fött–
dribbling, går jag ifrån denna amnärkning). »
Iag bestrider icke heller , hivad flerstaftdiga ord anglih den regel iStvenfkam
·(sorn hon bar gemensam med Tollare) att den stasivelsen i ordet som utgör deß flam-
och hwilken står främstL så fraint det ej ban- en preposition eller annan prefix, all-
tid förlänges antingen genom» tookaltns utdragning-« eller konsonantens fördubbling ;-
t. e. i orden söka och lycka. ’ ;
- Men det förhåller sig icke så med de staswelser som föregå eller efterfölja siarn-
ftaflvelsen. J demar mol-alen oftast kort, utan att konsonanten, som följer dem-
sördnbblas- T. e·, i orden besöka, lyckliga, äro wokalerna e orl) i korta , men s-
och g ha ett enkelt ljud. Enligt Förf. ortografi skulle i orden åligga och dödliga
de thnne senare slaswelferna tecknas alldeles lifa. Hnr olifa ar likmäl icke utta-
letl Atminstone finner mitt irra lika tydligt skilnaden iaiellan det enkla och dubblas
i dödliga och åligga, sons intellan det kol-ta och det langa j uti dödliga och inkvi-
ga. Fblsaktligen, då Förs- infört nya tecken fbr att skilja länga wolaler ifrån korta-
tnen meslniit det gamla tecknet för konsonanternas fördubbling , synen ban mig med
den ena handen ha tagit bort lika mycket, som han gifwit med den andra. Hnru
skall ett barn eller en utlastning, som finner båfän (se 9 raden af hans eget exem-
pel v. 24’) meta om det bör låsas heffan eller befann ? Felar då icke Förf. alfabet
emot den tredje af dans egna prin.elpeis: neinligen den, att icke niigot tecken bor sö-
restalla ömsom ett, ömsom ett annat lj d?
» Ingert skall snarare än Herr S. örliiia mig desia anmärkningar- Innehållce
de någon sanning, så ar den, elsnrn obetydlig i sig sielf , blott flisorn» faltning alltid
wälkoinmen för den man, genom dlvilken Sokrates-s röst m- Elyfen så sublimt lii-
tit böra sig- Jnnehälia de ert nilßtag i asseende på swenska spriiteh så skall han nr-
l sälta ett finskt öra. J begge fallera skall han ej med likgiltighet anse, om hans al-
; serber , i fall det blefwe antaget, (i)niilket jag, uppriktigt sagdt, icke förmodar),
« skulle fdrfwlira lastningen af det swenska språket sin- nat-is sordna medborgare då an-
dra sidan oin hastver. Blair som Saiensk (ocl). biden- cir det mera åns Försarraren
till aremianet bilder Sten Sture den yngre och skaldestycket oliver Christina Gyllen-
stjerna?) skulle ban bekymras det-öfwer: om ock Finland icke wore det land, sol-tkr
sysselsatt hans ungdoms skönaste drömmar sse Hans SialdesK 2 d« p. tet ; dei- hata
s funnit den första blomman af sitt liis sällhet (1 d. p. 118); der han-fett de ögon
s slockna, ord ännu i döden för bonden täras l2 d- p- t23) som belonte MSIE-elitens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
