Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.. ,.«..-;,—k«-«—-—«— .«..,.»«-««.W.«» -—.—–.-.W-s-—–».«— . ——« v ! »——·« MJ «M »»·
isög)
förlusten af hans skaldestycken, hwilka de gamla Kronikorna olnförlnåla såsom de bä-
sta på fin tid. Det kvar den frihetsalskande Konungens favorit-grundsats: att En-
gelsmännen skola wara lika fria som deras tank-ar- szom en filosofisk Konung
wille han att alla hans under-särare fkulle njuta underwisningen säfom en gemensam
tillhörighet. Hon pliktfallde de föråldrat-, som förslummade att skicka fina barn i-
skolan, och han fot-immade i sina lagar: "Eniedan förnuft och« förstånd äro de huf-
wuddrag som utmarker niennisian, fä wore det ate« förnedra henne och upphäfwa sig
mot skaparen- om man lvilie hindra deß adlasie kreatur från utöfningen af de full-
komligheten hivat-igenom menniskan skiljer sig från de oförntiftigadjuren." Säsomkn
gudfruktig Konung lade han Christendomens lära till grund så lval för sina under-
wisningsanstalker som fdr sin lagstiftning, äfwenfont aktningen for Emangelii lära få
mal font för deß tjenare, för Hierarchien som för Apostolalees karakter, ifrån Kyr-
kans förnämsta hufwnd till den ringaste af deß tjenare. Men han tillwann sig sina —
nnderscitares hiertan genom sin med dygders utofning förenade-larm och han befmäs
räde icke deras famn-eten med s-värdet- «
Hari mar hans religion mera upplyft och hans- storhet fullkomligare än Carl
den Swer Det år deßa "twenne Forstak,« som etc sekel fkilde från l)kvatandra, som
för tnenfklighetens lycka borde warit samtida och fom ofta dlifwitjemförda med hwar-
andra. Begge ägde, jemte krigisk tapperhet, fiota medborgerliga och religiösa dygder-;
begge moro noggranna efterlefware af lagarna, ädelmodiga beskyddare af sina under-
fiitarcs tiationalfrlhrh och grundläggare af lvettenskapetna och lärdomen i sina riken-«-
. båda lvoro lismade af samma nit for den kristna religionens Utbredande och för widmakts
hållandes af diß öfwerhnfwnds apostoliska makt-; men Alfreds gudsfruktan wat- stillas
som hans hjerta, och hans nit lika råttwist som hans lagat-« «
Carl den Stewev trodde sig tjona Gad det-igenom att han utgör strömmar» af
afgudadyrkares blod. Alfred underwifade Mißionäi"er., Carl bensäpnade bödlar-
Den frankiska Monarken mar en afgud for sin arncm och en hfelte försett tidehwarfz .
Englands heden-kikare licnisjde seg med att mata fick landsdefriare oci) sitt folks fader-
Den ena beherrlkade flera, den andra lyckligare ·tmderfötare. Den förresrhfte war-
utan gränser-, den senares fisksblrf obienäckadh och om den ena af deßa rederi-le masks-
ter ägde mera widd, fäs ägde den andra mera faslhel och waraktighec.
« - « lFiorilI e. a· g.)
, Nögra exempel af Kroppsst,yrka. «
J ett stim-lom ROMDOld, Langobardernas Hertig, lemnade Grel-eran , genom-infra-
des hans lv-««;)e-zwragare Ais-alens en grekisk tystare med sin lans och UPPlUfW hos
nom högt öfwer hafs-oxiden Geer-sia hasen intogs deisofnser af en skida-i förirrat-inse-
att den i hast gren till Edgren, och led ett nästan luiifoniligtnederlag «
Prag-lika Generalmajoren v. Faxe-gay forn all-ed ror några är sedan, nyplan
flera gånger en kanon i- Danzigs regims) hwllfrn ingen utom famntagen i Voxenk-
Angnn den starke, kunnat lysta-. — El- has-, som han el kanor tygla ense-dun betslen
lvae fster ryckte han så hasting wid man, att han del-igenom knackig halte-i pöl hop-
nont. Troeszne cennf.1t hoplvecklade im- mrss faman lagds-si- lons ett twi- dzcekr ,««.-p«
per-. Häliskor och dalerssrncken dolde han tillhopa mellan fingrarna- J kärts oom- tio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
