Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stod
redan Lambere hade med kosmoteologiska ben-is alldeles idel-erlagt denna sara, och
Dionis du Sejaur sökte genom en analys att betvifa, att, fastän det i fysika tisse-v
ende ejlvore alldeles omöjligt art en kornet kunde råka jorden eller vaßeta henne,
på ett nog nära aistiind for att skada henne, detta fall liiwal wore så osannolikt, att ,
» man gerna kunde hålla millioner mot ett, att detta aldrig inträffade - Den tolka A-
sltonoinenlvisar nu ganska skarpsinnigt, att, oaktadt du Seiour alldeles oriktigt beräk-
tlat sannolikheten af en komets saminansldtande eller narmande intill idar jord lika
med : o, den återstående sannolikheten likmäl more. så ringa- att ivi under den kor-
ta tiden af enmenniskoåldet icke fdrnnftigtwisbehofiva hysa den minsta fruktan der-
för. Det fordrades flera hundrade millioner är, inom hwilten tid en kornet skulle sanno-
likt kunna sammanstöta med jorden; och på åtta eller nio millioner . är skall hon en-
gång edras af en kornets atmosfer. Denna tid blir ofantlig, om den jemfdres med
menniskoliswets korthet; den blir det icke mindre, om mon också, i anseende till den
måhända större mängden af kometer , nedsätter den till hälften eller tredjedelen. Hi-
Olberss tror äfwen att lvi icke skalle hafwa något att ibefara om ocksti -en-planetskni« «
le på ett ganska nära häll nalkas nyår iord, sa0 svida endast. ingen werllig samman-
stotning inträffade. Kometernas kroppar arosä små och paßera lorden så baslini-
att deras attraktion Ian ästadkomtna foga förändring i jordens bana och rörelse. Eu-
Ber och du Sejour hastva bewisat att, om också en komet tpore af samma storlek
fan jorden, dennes bana litmäi toga kunde sot-andras och dennas förändring på det
högsta bils-va synlig och wigtig för astronomens oga. Men sedan Astronomiens eld-sin-
ning har nian annn icke observerar någon komet af få stor och fast masa- Hr Olders wisar
öfwen att sjelsiva tvår jords tnldrörning af en kornets stvans ej skalle medföra några
farliga följder, emedan kometernas atmosferbestär af en få sin, högst genomskinlig ·
och djurkretsens ljus liknande materia -, att den ej en gäng förmät- att bryta strålat-. -
Jotdens sanimanstdtande Med en komet måste lik-tvål medföra stora inteckningar-;v och
deßa sko efter la Place, förändring i nordens rörelse , hasa-ens öfwersmämning ur
Hna förra lägen för att skötta sig mot den nna eqlviatorn,»en mängd nienniskots och
djurs drunknande i denna allmänna ösfiversivainning., eller deras sörstärelse genom
den förskräckliga skakningen , dela slå-stens förstöring aftoenfom alla minneswårdars af
Dell menskliga«kd-nstsitlett . .. Di- fatals omen avertite ! s - .
Halley tyckes böjd att« anses kaseiska hafrer härleda sia frän-en komets fantiseran-
flötande need jorden-, Hlvad man med toißhet wet, ar att alla fenomenet på tvår jord
tydligen tiukännasgifiva att den icke för så iniinga tusende tik sedan undergått en redo-
itttiom och som sannolikt icke ioar den första. Wär- - jord ryckes wara ganska gain-
- mal, men sista förändringen af deß nta vedaf den moraliska werlden åro- ännu nya-
Ingen af den senares iniiineswärdar tyckes wara äldre ano 4 å Fooo åk, och in-
ga fenomenet- pä des; yta nödga oß att iii-diket aftviia srnn den manliga tidens-
ningen. Detta ät tillräckligt bservist af Hr Po Lut, t hivat-s tanka Hr Olbers in-
stämmer« « . .
En koinets kärnas som endast innehåller en tioätnsendedel af isordniaßam utgör
icke deßmisndre en glob af izo geografiska mils diameter, broar-s täthet förhåller sig
till graniten-s sons 2 tilla, hiva-temat jordinaizaniäger entoida större fasthet: Maskeiy- .
ne anng denna fasthet maka 5 gånger större an det rena wattnets, ordination-,- son-.
solist Masketynee H, tror att jorden till forsa femtedel-ar bestar as metall. Qat nu en
EU Philolophical kransa-omne. V. ds. P« 284 ’ s . -«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
