Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
... ! »-.««««-. –-.—-.-«-—.-
)
l
»;»rl—,;:.l-7f—«,q—ksk.zi-. « » « - .. -
f.-
.-.-—7-:
led estet maiteacxna för de tre infiler-flutna äten söte tjenstens tillträdande SSI-ena
ackord skalle els pa en asag, utan på 3 är, negli- lör att tcke detimkza någon men-est
för stor utgift genast wio timrade-« då fä många andra Utglftee ändå töres
kemi-ita- »
Utom den billighet som detta föl-slag innebar för en alt-tätade tjensteinan eller
deß efterlemnade anhöriga, skulle också Seat-en härigenom kunna tvinna en inkomst i
saltet för den föreslagna aggs-rem det-medelst, att alla ackorden eller en skeende reg-
lering, som öfwerstego hivad den afgående embetitieller clensleinannen gllwlk- skulle lit-
siora i siatskaßam lismat med idkbindelfe fin Statto, att ersätta hivad någon till-
aliveatyrs tvid tillträdet gifwit moln-er denna tariff, hioilket lenare nitiske bli högst
obetydligt emot det lorta. —- Likidäl wore ett mutor härutinnan nödwändigt, neml-
att om någon Boliallslnnehafwande tjensteman el dostiliiet glott betydliga omkast-iln-
gat medelst byggnad eller odling, hivat-af han, genom en för tidig ofgäng ej hunnit
den-go den fördel, han sig deras bot-dr manta, skalle sådant almen ersattas af hivad
det- dlliwande ackordet wore större an det gifna; åfroenfom penningemrlisdet kvid ors
ikon-desto betalande borde komma i jemlörelfe med förhålla-idet det-med kvid afgilngem
del läte-es- ellet dagswerksprlset efter inarkegång svid bilda tillfällena kunde tagas till
sig-isad ide beräkningen.
Wäri- nuwatande Regeringöfornt fdreikriftver tvål iallmäahetl 28 Q-, deiel för-
slog till syßior,,. dels att Konuxigen wid alla befordeitigar endast skall haf-
wa affeende på den sökandes förtjenst och skicklighet Mait skulle tvål tycka« att
härigenom alla ackordet i den. civila mågen bits-vit försmäktade-, emedan, då Konungen
äger att walja bland de föreslagna hwem Han behagar- och det ar troligt att Han
nittio kväljer den mest förtjente, det ar osäkert och nästan omöjligt att detta evai skulle
råka den ackordet-ande Men man glömmer det afseende sin en chefs rekommenda-
tion alltid äges-. At det glfioit att en saldon rekommendation är den mässutllgaste
fdetjensten tiii en loßla, och kan man på förhand förioißa sig om den, hivad hindrar
sedermera ackordet med den afträdande? Men hitta iiisnga satt all-vas icke att lör-
fkaffa sig denna rekommendation-» tikars att Cdefeii del-före kon anlexs ens afweta eller
att-tu mindre samtycka till något ackord? Jag idiil blott nämna ett exempel. Erk
Kronofogde begär hos sin Laiidshöfdinge tjeiillfrlhrt pik ett helst st, oti) titt tjensiens
kortärmade imellertid någon Landssconeorjixs eller amten mål tant-, kunnig man ch sin
ort. Denna tleiiilfisibet låt-långes Den tjej-iiifåerc"sttande hektisk-st- imig 4otid att göm
slg känd hes Landshöfdingen Mora ende-titta- ordeatllg och ell « Main Deii tjenst-
Feie dolkar gå bokt, men önskan- sia Blkarisis i stället kanors-isa Igen, som till-is-
tidentycs sjelf del-med år mera öst-Esten, demiljoeltoixks degs-van ian tschiiiimenderae lians
Vilatctis, som också kräk-Niels fylls-tid I allt detta år ingenting soiii forndronzetterar
Laxidslsdfdliigcn —- dch lit-isas var den nya Kedafegden ttil åskregnet-å kliet fzjlälatil
diod lik mät är derigeaokn tillafmemyisel en mera fortsatt man list-föisdel-.id, somelter est
långt okl) iiiddos·.iint arbete med ringa löneldilkots enligt författningarna bort erhålla denna
falsk-il Pi detta lätt tillst:ilI-is de flesta ackordet- iiiom den tivsjld mage-i -— osl) make
solar om möjliglwtsit att föisekoiiima dem! Dekkill skulle fordras-, att de, som bort-
gifwa sysslorna, icke föste något afseende på Chestan rekommendation, då ena-matt
sökande af öfwerwägande förtigits-? sinnes på för-plagen Förgasiniii-okända man,
att Chefen dör lii den datt will ha, oil han är ansmarisg for ides-tet ack est motsatt
fördäilande skulle utmärka inißtroende, otvilja o. s. iv. Hoole da skyldigheten ett
xvi-pråm Försiag, sin förutsätter möjligheten af ett odal och snitt-Frat med enhet-p-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
