- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 1-148 /
39

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»,,- — . , ,.. –. -....». . q» .-.-.;..,.., ««-.., –..-,-——. ——.——-————-———« .-..- –. »-

sä sinnet mon, att det, som Ivan t början avsäg för ett fel, ar deremot hos tomt-o-
sitören ett bett-is på smak, riktigt omdöme och härligt på firmamentets naturliga
beskaffenhet vch det hela af den konfekt, som destlsznnnm i ösfwerenssiänmielse med
sin natta karakter, bör och bäst fan cpseqvcsm Det ar ert miste-» det at- analt-sto-
M M strid mot instrumentets akt, förmåga och bcfjanmlelsh att sirifwa glade söt
EU Fogle en tegel som ej tum-sias af vägra yppat-go exaktas-rus tours de force.
Också har denna konsert alltigenom det ags melankoliFm eller ättmnskone allwar-
sammare koloin , som den, satt tcr ett skxdanr insmsmetsh bla« hafwa. Anmärkn-
MU för sin del, anser detta stycke ftts ett gas-sia grin musikaliskt arbeta Dan del,
som tycktes maka af mesta effekten, och mest röja kknsposctöreks anmärkta förtjenst,
åk första Allcgton, ehuru Adagion (i Es dur), wißetligm isar merit, och Meudon-
i manlig trsksdcsilh ar lefwande och qwick. Uti finna susets-sk förete-narr tålhånda
för mycket mån-. Ols-stam nyhetens och egenhetens skönjt-all hos sitta, tyckas de
Wle stör tält lxx-Nds- Ållrelxledes torde nian cj utan anledning få fago, att För-
laitixsren belagt sin konfekt med för mät celsnsxpakxjmkent« Fagotlen är i sia ljelf ej
briljant, och dnr ingen genontkämpde tkr-, födan scln Viola-cm m. m« Mekanian-
jelutntet sär honom bör således faktas med mycken-mätta, sa att han ej må betäckas
al Orfeslem Mait Em- Hks Dupuis tro, att detta ej sagts i minsta assigt att sära
honom, eller fött-inga hans erkända skicklighet och snille-. - nm säger det blott i af-
fccnde på konstens fordran i manandet- Tet at- wer förtjensi ön fel i att tveka
för rik på kader, kel) manliga kannor-ister am fria frän dm synden. Deßutom är
det nog möjligt, att de onwlta ids-ekan stavfel-ten oj stela föl-clon-ma så hopade, då
de exnsrinsems anan nxera klart och dit-stilt, an denna gör-gen skedde, äftvcnsom att
ackmepnnjenzcntet (l)wilkct nu werkl. nyckct betäckte folksscammanJ ej skall sinnas för
ristcch allvist-stövlat belagdt, om det excqveras med åns-li mer deltkateß och önmt
noggrannare afseende på ptjnclpaspnssimma-nat. Kent-gosskören har warit tik på mo-
dulationer i andra Sole–iraden, och sisax i början på introduktionen ar en öfwer-
gång, som, i sanning föga allmän, neml. till dominanten, gjorde en melankolisk och
tätt god effekt-. Hr Prcümayrs ypperliga exekutiva på Fagott är för allmänt be-
kant, för att behöfwa hat vitsordas. Dock har han tvid steka andra tillfällen röjt
äntra mer skolka an wid detta. , «
Tersetten för rar-å Fruntinnuerektdstcr och en Boe-röst (Mamfellc-l«na srcßs
lind och Thunberg, samt Hk C. PreümaerJom kvar annonserad såsom af Gio-
wa uni, men möjligts-vis torde mata af C in arosa, ar tydlfgen buntad ur enis
talls-vik Komlst Opera, och, cbnru rack munter vel) tolka på en Lansett, röjer fullkom-
ltlgem att den är gjord för Steven rch att den det-siades miksie göra sin största och
Mrsste effekt. Den år ctt werkeligen godt italienskt Baffin-stycke, qwickt, lefwandeoch
tsk-lim karakteristiskt Dcn sjö-sas lit-tak och bra. J synnerhet förtjent- rösterna be-
WZU för det fått ps? hwlllet de txcqvlrade Abegg-son i G. dur. Naturligttvis fann
nzaa i denna fång ej all den utrans, el all dm kolorit, ej det egna, sam Italiens
saklflare och sångerskor fä mal tveka att fatta i sin. Men, betraktad säfom sjungen i
Stockholm af swenstEa smektes-, nick den knyckt mät. Pastagema gjordes på en gäng
lesigt och distinkt utan fmm».i.pgx)tttsilig af tonerna. NEU- deßatwenne sångerskor en
gnag komma att med lika mycken talang exeqveta det anan wida smärare i Sång-
ktznstem säfom tikl ex- att långe rent och fy:!igt uthålla toner-, med ett dithän-ande i
natt gradatlon gjorde oxe-seende och dlkuinuendo; då de med lika mycken klarhet-fasts
TM Och riktigt uttryck kunna sjunga den enkla-sic smäraste sängen, som· de nu werk-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-1-148/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free