Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
q
För tja-cm sögs Scaeoola sin hand i lågan sträckax
Hlvem död Fabricius Sanmikens gult försmä?
Ps.-lyrikens Scipto Is) sitt bröst till bålet-ert racka?
Amerikas Siri-an till kojan året-gli?
sO du! torn skall min suck till tingens ursprung hök-»
O samdöllåkarlefl du, som jorden lagar gett!
O frihetssansta, hörd i alla bröst af öras
PS eder mink allen ha deßa stormerk sker-.
Kring delta hedendagö uppresta minneswördar
För er hur många sevärd mötts drabbande ihop! »
Hur mången klufmen sköld af Görers hilleösssrday 4
Som blixtrat segrande lord slagna harars rop! -
Jian den Proniechäy som grundat detta rike,
Och Manhemä Halsgndar och deß Walgemlngsmäw
Friin Frihetshämnaren titl Honouhderas Lise,
Sllt folks Försonare, tvär Fader och mär Wår«
Hnr många offringar och jettellka strider-
sOch dygder-, lönade med bilor och med band,
Hloars skördat-, ämnade rit lyckligare tider,
Gerts mogna och sörng —- fök dig, o Fosterlandl
För dig höll Segraren på Orawats slätter ·
Dettrötta Lejonets ren lutande baner-
Akt hämnas diet sörtrpckoch dina oförrätter-,
En annan Tell, han steg på Mälarens stränder net-
Stel låge, utan dig, an jorden på talanger
Och dygder-; utan dig, moms nägonDemosthön
Seirs reottsa Philipps hor och ljungande phalanger,
Slod någon Leopold i Skandiens Lillköan
Nej, härjad wore du utaf Barbara-s glas-var-
O Manhem, Hjeltarö mor och snillets Fosterlandl
Qch solen ginge opp att gäcka dina sias-var,
Och oceanen wrok föraktet mot din strand-
Slör då ej samma wäg mot deßa stolta hällar,. l
Sin Asarnas Aenå till tvära stränder bar? « l
Gör icke samma sol att hetsa tvära fjällar,
Som hetsat Carlarnas och Wasas segerchar?
Det föll-, Medborgarel som dina blickar gläder
Med skördar, dem din skoctt sa« ofta skölja sött,
Ar det ej samma falt som plöjts af dina Jäder,
Der deras graswar stå och deras kojor stött?
spä dessa helga rum, der deras hamnar smäfiva,
Wanfrejdad kvart han och dömd till bojans blygd, s-
, Halvars hjerta icke stör, hivats pulsar icke basa-a-
Hlvarö själej lyfter sig för frihet och för dygd!
Wlnkeleled, som, söt air bana Sweltiarna trägen igenom de seriells-i leder-ny fattat
ägn- lolut och fallande tryckte dem t sitt bröst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>