Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,-; -.-..:k–.–——..,—.- .« «
Kalle ejs nägot kunna göras annorstädes än der-« Huru kom det dä till att man
der roar skickligare, nian lärlings-, utan gesälltlväng, än i det öfriga af- staden ,-
det man tvär underkastad deßa föreskrifter som man bjuder till att få ansedda- jäsonr
så eväsentliga?" Orsaten är att det enskilta intresset är den skickligaste as allas
mästare-.
· Liksom städer blomstra nlidt ibland flera andra som aftaga,. eller åtminstone-
göra tnindre märkliga framsteg, likaså skulle en nation, hwilken, raidt ibland niängas
andra as skrätwång bundna nationer, införde hos sig en lika nä«ringsfrit)e.t, sanno-
likt deraf skorda lika frukter. Bäst haft-da de städer funnit sig, som warit underka-
stade minsta ritning Detsoni gäller om en stad, en prowins, gäller ock om en nation
i hänseende till alla andra. sully , som tillbragte fett lik att Utgrunda och sätta i
tverket medlen till Frankrikes mälständ, lit-ar as enahanda–meningÅ Han anser (’Uti.
sina Memoirer, Vok. ig) myckenheten af onödiga våd-nd och författning-ar såsom ett
omedelbart hinder för Statens wälstånd.
Colbert, uppfödd, sälar-ii ung, is de rika Lyoneststa handlande Mascrania för-s
räder, hade det tidigt insupit inanufaktukisietnas grundsatser Han gagnade mycket
handeln och stöjderna genom- det mäktiga och upplysta beskydd han skänkte deln, men-
han idar ej nog återhållsam pä författningar-; de uppmuntringar han gas fabrikerna «
drabbade tungt jordbruket, och de präktiga winsterna trä tvista monopolet ntbetaltess
saf folket- «
Gifwe man noga akt hsärudpät det äts-till stor del detta system-mer eller min-
dre följet iräa Colberts intill tvära dagar, som förskaffat Frankrike stora rikedomar ochss
ett- start elände, blomstrande släjder då några punkter ai deß område, och ohvggliga
kojor pä tusen andra: detta är ej abstraktioner, det ät fakta, som genom grundsat-
sernas äfweewägande förklaras-.
Om en sund stare-slakas principer förkasta de fdrwaltnisngsätgärdet, som-inskrän-
ka den rättighet hivar och en bör äga att obehindradt ann-ända sina förmögenheter
och sia egendom. ar det åsnan swärare att rättfärdiga sådana åtgärder, om man iakt-
tager natur-kättens grunder «Den fattiges ars, säger Smith, ligger helt; och hållet-
«i styrkan och astgheten ai hans fingrar: att icke lemna honom ett obehindradt nyt-
"tjande af. denna starta och denna evighet, sä ofta han ej anivänder dem till andras
«sörfäng, är att kritiska den mest obestridliga ägande rätt«
Men, som naturrättea äfwen bjuder att underkasta föreskrifter en industri,sotn,
deln- förutan, kunde blinda stadelig för andra medborgare, så är det med rätta matt
ålägger läkare, iältskärer.- apotekare prof som försäkra om deras skicklighet. Deras
medborgares lif beror af. deras cristatert nian kan fordra att deras insigter betvittnas,
men, enligt ofwananforda grundsatser, bör man, isafseende htoarken på dessa eller nä-
got annat näring-skälig bestämma idkarnas antal, ej heller deras sätt att inhemta ime«
decwisning Sainhället äger rättighet att försäkra sig om deran duglighet, och tn-
tet iner.
x.
x
i
Hwilka författningar i afseende på näringarna äro nyttiga?
Josias chilcl sade till Engländarne 1669,: «Qm de lagar som älägga tvärs
«t·al)rikanter att. tilltverka fast kläde af en wiß längd, bredd och tyngd, noga följde-s
«och handl)afdes, skulle de wara oß kvida mer skadliga än nyttiga, emedan menniskors-
«ti)cken förändras och man ibland helts-te begär, sasom för det närwarande, ett-sögs
"wal-tadt, eti- latt och och ej dyrköpt kläde, än ett kongre, fastare och werkligen bät« «
.«tre tillreda Wills wi rits-tacka roar handel oliver hela jordarter-st bita wiharmtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
