Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid-miner snart sin styrka, och den, som blott- riltar sitt bemödandes till det aslagsne och-
llysandin går georenligen förbi det närmare och fruktbara, eller uppskjuter kännedo-
» izien deras, ihoop att när som helst wid lägligare tissalle kunna for-varsina den-.-
! - Asioen detta iti«ti-cifs.ir,- edurn af andra orsaker, i de högre stånden, som företrädes-vis
kalla sig de bildade.- Tien-. gamla fördomen emot tyska språket och. ode-sten har tister
törs-vanan ibland de stora. Metz de erhålla ännu beständigt sin forsla bildning- sås-
fdin far fem-ii etter sexti är- tillbaka, genom underwisning i. fransyskas-U- tinnn be-«
ständigt år eller synes detta sot-äh och med detsamma kännedomen as franska Litteras
Luren, sör de siesia svara ett oumbärligt behof; det tyck-gos dem alltid mora en
ringare siain att tala tyska illa, an franska. Men det ar icke någon tinisrnel att allt-
det griper mera omkring sig och- slår djupare rötter-, som skötes med allwar och nö-
j,e,, än. det som blott idkas ioiilkorligt och som cidssördris. ·
En ann-an grund till det: ringa intrcßet for inlandsk Littrretur ligger ostridigts
i- tviira lärda skolor-, htoarestx siviirligen arbetas så mycket för saken, som· kunde och-!
borde ske- Det förstas- as sig. sjelf, att wißa anstalter as tvista Larare äsroen i. detta
asseendeförtjena beröm. Men, hivenr fan neka, att icke klagomålen öflver försumlig-
het och förmändhet just i denna delas uppfostran ciro ganska rät-trotsa? Wid så läroanstal-
ter hållas föreläsningar öfwer tyska författare med dengrundlighet ord noggranhet som öfsi
torr grekiskt-och romerska. J några afdem tror man,singora bättre att anmanda de timmar-
som oro bestämda till smakens bildande, på föreläsningar dswer den egentliga Esth ett–
k.eit,.o.aftadt. ingenting år wiszare än att beka ntskapen med g oda mönster äss-
as större fördel för ungdomen, an allt filosoferande öfwer de för-
« sia grunderna af det sköna.. I andra åter gör man- blott afseende vii det-fä kal-,
lade nödiga, och åtnöjer: sig med att handleda ungdomen i skriftliga sammansättnin-
gar. Huru- mycket skulle icke kännedomen af tvära inlandska skalder befordras, och-
karleken söt dem mockas, om man gjorde ungdomen bekant med tvår litteraturs
gång och framskridande bildnings förklarade sor den utsökta fiycken as tvära klaßiskax
författare, och härwid började, icke med de nyaste, om de än tvoro de fullkomligaste,
utan meds de äldre skalderna, en daller och Uz. Hwarsore begynner man nu- som
ofta sker, genast med- de sudlimasih med en Goethe-s- oci) en Schillers werk, hamras
djupsinnighet oftast är alltför stor för nngdomscildern2 Hmarsörederöftvar man den,
genom ett för tidigt meddelandes af de sörtrafsligaste, njutningen af tvära första Seat–
der, dä: defia isitt slag icke aro mindre fdrträfiliga7f
Harisrån härleder sig äswen denna osäkerhet och ombytlighet i smaken, som.
med skäl kan anses såsom hufwudselet i win Litterattsr, och såsom den förnämstaÅ
orsak-en till tvår likgiltighet sor det inhemska skona. Tå Faderneolandeta goda geni-
us- bens-ara oß både nu och framdeles ifrån den stela, slafioiska rmdergisivenheten sök
auror-resen som länge kvarn och ännu ar radonde hos flera andra Nato-nerv och som
slirlamar hwarie högre tiggt af Singmörnal Men äss-ven så förderfligt som det e-
gensinniga förblifwandet wid det gamla, blott såsom gammalt betraktadt, i sig
sikts cir, lika så förderfligr är wißerligen det osäkra tvacklandet i smak, det oupp-
hörliga segrandet efter det nya och det beständiga ströswandet ester det främman-
de och owanliga, hwilker alltid har ett miss-kännande af det när-
warattde bättre i följe med sig. Det är onödigt attpsmimla VM smaks kis
ders poetiska mißfosier, om de grekiska, spanska, romantiska, mystiska skådespelets och-
ixranlösg skuggbilderna at, dolit beskaffenhet De— hes-va ledan satt sin lom eller skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
