Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«. sz » (R:o 57.- « ,
. Journal «
« - sör - » · – szäsp
« Llneeaineen son Theaterja
–-Måndagen den 9 Maks 1812J
X
«-
zztterligaee Bidrag till historien om den mäktiga Litteraluren och de mät-ei-
ga»Litteratöe-erna. - « —
Dct erkännes icke nog huru mycket Tyskland, för det förstoring det wunnit i silososien
framför alla andra nulvgranede europeiska folk, bar att tacka den lyckliga omständighee
ten, att Lasaren icke ler- nat- silosofcn är löslig. lltoln detta så svalde-ande läppare « »-
naH sammanbitande för det påträngande löjet torde Joe l« denna stund aswa slätt den x -».";
. med ett dus-la Natursilosofer mindre- och aftnar-Jennys de glesa skogarna, — ljusare. . «
To i Frankrike och Enaland hade, till ex. en O ken mäss sticka l sickan ssn Haman-
de Gad , sitt Usjelsmedwetande Jntet" (selbsibewußles Nlchtszllnemllgen Gud , sina
Jann. nenzlitgecn andarna, och seamsör allt det nya, enen reka, axiomet, "att intet existe-
rar- utom ne ." "
.. · Jens-skalad
Fichteo nnd Schellinge neueste Lehren von Gott nnd der Welt, benrtheilt von »
Ioh- Frieo, Prof. oer philosonhie in Heidelberg. (Fich te s och Schell inge ’
nyaste Läror om Gud och We«rlden, bedömdaaf I. Fries,» Philips-Mos wld Univer-
sit-i Hesdelberg)« » s .- «
Om, i allmänhet, Gud och- Worlden och Menniskans forhallande till båda
kunna anses såsom dliswande föeecnäl föl-all silososi- så måste hivarje silososisk Läro-
-bdggnads kal-akter tydligast röja sig i– de resultat den framställer öfwers. deßa fqu-
mäl. ·
s Det synes osi, som wore denna« kal-akter endast af twenne slagg To- antingen »
erkänner filosofen, ester Platon exempel, Andan, den fritt werkande orsaken, såsom
den första, det ikapandez· och det skapades cdes Gewordenen) laglikmätighet (Geselzmäßig-
kelt) och Otdningsäsom ldet andra; eller antager hanen nödwändig, ester bestämda
- lagar sig utwecklandc werlsamhet för oet Ursnrungliga, under omen-s utwecklingi ti-
den, ibland andra, öswen fria-. sjelfständiga orsaker fä tillwarselse (Daseyn). - -
Den första åsigten ställer Oder (deti tiden skeendes laglikmätiga Causalssams
mandeln-J) under en Gndomlsg Försym ser i Weeldens nödwündlga regel ett Werk
as en dswer werlden upphöjd Gud, och skallas del-före Tl)eismuo; den andra eller se« s
vare asiaten upphöjer Oder nu- det enda högsta-· som Gudae och menniskor ära-un-
es-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>