Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till syra alnar högt betäcka hwarje kraters trattformiga ota, och hindra att ostran-
ifrän se ned i kraterens öppning. Naggieri rädde mig imellertid att på hans lina
nedsänka mig i den lilla pimsstensklyftan och att stl mycket möjligt undwika de stora
maßorna pimsstem som endast ligga löst på broarna-dra- -Kaptenen bles qivar med
sekund- uret tvid öppningen as kratern, och sålunda nedsteg jag i den brandgultsårgade
lavasanden ända ösroer knäna till det trångaste stallet af tratten (iratern) der jag
trodde kraterns öppning wara. Millioner smällenar beledsagade mng från allgi håll
satte sig den fjäderlätta pimsstenensi rörelse och ilade som pilen efter mig. Andni-
gen hann jag slutet as kratern, och blef ej litet förundrad att, istället för den tratt-
formiga öppningen, sinna sex till åtta stora med tjockt stonswel öswerdragna lada-
tnaßor- hwilka bildade ett slags hivats, genom hivat-s springor en sin hwit rör paste-
rade. «-
· PS sidan, men mera i horisontel direktion, upptäckte jag under ett ntaßiot sten-
hivals enliten grotta, hwari inan, i en något krökt ställning, ganska makligt kunnat
insiiga, oni ej den ösra hälften varit uppfylld med en girigt-li mot dagen stigande rök’.
Sjelftva grottan roat uppfylld as de skönaste kristallisationer as gul och bläsargad laoa,
hwaras jag framtill ajoröt några stycken, men kunde ej sör den starka hettan, tont-
tna ät de i den andra ändan befintligt-. Med en lång jerntäng hade jag kunnat lösbry-
ta deßa för Geognosten så markivardiga formationer; imellertid kan jag kanske en
annan gäng helnta dem. PS gistoit tecken slog jag nu pil den klocka, sotnjknlle fram-
bringa eehotz men oaktadt jag höll henne långt in i grottan, gas hon ett allt söt
swagt ljud ifrån sig, och iver-lade alldeles icke på det stora rummet idjupet-
Sedan jag öltoertygat mig att jag endast roar otngilioen as sioaftvelfyradts gas
och att den ska-inbrytande starka strömmen icke roar annat an samma gas, så asioßade
jag i diagonal direktion en stat-ii laddad pistol i grottan nedanför den gula dimman-
Echotäterskallade rysligt i de underjordiska djupet-; sriin pistolknallen till deß det
entoniga ecl,o’t hördes raknade kaptenen 11 sekunder-. Nästan nå samma tid nedföll
från östa kanten as kratern en stor tnaßa as pimöstem som likmäl, ester några
satts-er, sprängdes tstera stycken och tillfogade mig ingen widare skada än att helt och
hållit betäcka mig med ett gult stoft- Mait hade i hast dragit tnig nilng famnar
uppstig och mar aswantill mera förskräckt an jag, emedan maßan idar betydligt star.
Wi toantade några ögonblick till oroligheten börjat salta sig. Nn närmade jag mig
grottan sör andra gängen långsamt och så sakta forn möjligt och försökte, medelst ett
sned kalisolntion fuktad näsduk som jag höll för näsa och inten, att trånga djupare
krams men jag hade lnapnt hunnit tre eller fyra steg sörr än hettan och öm mera de
givaiioande sioafwellnra ångorna hindrade allt midare franeträngande. Jtneiiertid öf-
« ide-riggade jag niigs tvid detta tillfälle med en lång stång, att grottan endast roar 7
till x; narisrr fot i horisontel längd, hivarester den lodrät sankte sig. Sedan jag på
samma stång fästat en wnl tilltorkad liten glasstaska, som innehöll 72 lins regnwats
tes-» införde jag den sF djupt som möjligt i den brinnande bakgrunders as kraterns
öret-panta, sinkade den förstgtigt från stången utan att kraßa den-, hwarrstermi rak-na-
de ej sekunder till deß hörbara sönderkroßande, hivas-af dallret hördes ganska däst-
Ortta ögonblick svar det enda tvid hela denna expedition som kan kallas farligt-; ty
från-alla springor och öppningar af kraterns nedta partier sranitrångde set-i en gäng -
sil många snöhwita ångor att den hosta, s·oin·angrep·mig, ofelbart tja-de qwilst mig; ont
. nian icke hissat upp mig. Deßa angör sötsoljde mig steg sör steg, astoen rinner det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
