Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
etiken as Stätens skulder-, men när deßa icke snart sinlle inlösas bles detta mine-
dre kändt.
Man skulle imellertid hafwa trott, att deßa sedlar skulle salla innan kort lika-s -
mycket i märde som de hade liten säkerhet , bestående endast uti en obestämd garanti.
Men här lotsade sig hwad en sörsigtig administration och isynnerhet enlptklig han-
delsstallning tunna uträtta. Werteligen woro Niksgaldssedlarna en gäng i början af«
1794 nere till 25 å 30 procent, men efter detta åts slut, till början as I798, bibe-
höon de sig tvio ett beståmdt agio af 10 procent och tvunno sådant förtroende, att
mänga sök denna ringa utellangist bortwexlade sitt Bankolnont, hwilket numera säl-
lan någon tville taga till läns for mer an 5 procent. Landets stigande odling absor-
berade en stors del al den bila sedelstocken och kursens fördelaktiga ställning samt Riis-
gålds-Kontorets forsigtighet att alltid i Hamburg hafwa en wexeloperationsi sond, bi-
behöll det eniga wio sin valör. Pci sin sida äter, bidrog denna latta tillgång pli pen-
ningar-, sån-al till lat-totalitetens sotn titanufaktursindustriens tilltoext ochs blef således
en kalla till ömsesidiga fördelar-. åken-ta lyckliga stallntng upphörde med 1798. Eti-
gelska och franska dekretet mot de neutralas handel, de förras kotteriet-, tvära kon-
vojers uppdrivninle netßwext och en mißlhckad stlisiingst, dref snart upp agiok, och-
tvid slutet af 1799 wat- det till inemot 50 procent. (Wid samma tid, nemligen 1798,
hade också Riisgaldsliontoret indragit sin tvrxeloperationsisond och kanske derige-
nont gifwit första anledning till aglotel loactlande« Det war utas en mißfbestöddeller
sök nogratnad hushållningsprincin som detta roar gjordt, emedan wexeloperationerna
kostatjioatotet någxa och.-20,000 N:d« årligen och man avsäg detta som egt» utgift, hwilken
borde tillkomma Stats kontoret. Pnstiiendet war måhända ej ohilltgt, men då det
ej kunde werisiällas, hade svurit bättre låta saken wara, emedan Kontoret på kursens
stegrtng, lord sina utländska utbetalningar-,- förlorade mera an dennna summa eller
åtminstone nåt-al detsamma och genom sondens-indragning satte Riieti mistning af
en idet-kelig fördel — Jmellertid ar det en sanning, att når handelsställningen blef
sa« betydligen försämrad, hade i alla fall wereloperationsesonden blifwit otillräcklig;
emedan den, wid en manlig sakernas ordning eller almen sht- en tillfällig men simk-
upphörande handels- stagnation, kan mata hade iver-isan- och nyttig, men då handels–
underwigten och handelslwånget blir-. längivarigt, tnerendels blir en kostnad utan er-
sättning. Men så hade det- alltid kunnat mata tids nog, alt nal« en sådan ställning
tverkeligen inträffade, då draga in sonden; och ont man wäntat till desi, hade mack
undlviiit en btkiidstört operation, som föl-. nägra månader påskyndade Riiets förluster-
och som gas utseendet as omilja till- Reget«mgen. »
Huru- det nu må toaru, förekom kreditsedlatnas fall oeh agiols stegring all–
mänhetrns säsln en lika oförmodad fonemet-kelig national-olyckli- Man hade warit«
sig, att anse deras kurs som oföränderligen bestämd-, utan att undersöka grunderna,
vå hwllta deltas förhållande hwilade,-s och tnan blef lisa förmanad som bestört när
man stig atts byggnaden började: oainlaiochx att-« det-: kom Mos osäkerheten as deßi
grundläggnings
Södan ät allmänhetens den frågar föga efter Theorlen endast efterskicka-, och-
krieditem en gång munnen, erhåller utaf allmänna förtroendet, och, ont jag sa skall sej–
sa- bekhmmerslöshetem likamyclet understöd som den, fbr att upprättas ochsladgath
Dim- ttti ogrundade mists-nior och. fat-hägra mötet-. switigheteee
— (Foris. ess-ax g—),.-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
