- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 1-148 /
268

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







dee falt den edlan medelpunkten för Europas sjöfart och- genom handeer enat-
derlagsplats för hela werldens rikedomar.« i

"Deßa bägge taflor äro lila sanna, och kunde lika tjena att uppdaga fan-
ningen, om ej partiandan lvore förblindad till sin-namn och om han kunde höra den
eldiga förr-kulten forn fager: att alla ytterligheter ara lita farliga; alt en frihet ritar-gränser
är läska fwag som en makt ntan lnskransfningx att Anarkirn och Despoclsmen foe-
snedra lika nettnnlfroslågtey hennes talanger och wärdiahrt de göra till intet; att den
krafllnlla ansträngning, fem skänker friheten, endast sinne wara en olheksaligher, få
fromt den blir berdstoad klokheten, lem häller den wid malt och alten sval stadgad
skummigt af krafter kan ensam logga en fest och stadig grund till eanrions sällhet
med det den belryggar på en gång mennlslerna och del-as anande ratt, å ena sidan
mot farorna och enwåldsmakten, å den andra mot olackorna af sjelfgmäldrt.«

"I alla rider skola enahanda orsaker frambringa beständigt enahanda werk-
ningark Karleken lok friheten, mal eller illa sir)rd, bör-, när den upplyfrar
sinnena och nrwecklar alla ment-kistors llsnnesgenheler dsnserallt rnilngdubbla krass
ternaz och PollandarncH foga talrika och oenningfaiiiga. hafwa, ledan de
beslutit att lem-er ctr fritt folk- blifwit rlridsanxnuy handlande och rita. Yt-
terllgheten af kärlek tör sfelssiarsdlgliet alstrar esordmnaah lorsasngar krafsar-kra,
som den delar-, och fördes-livar fjaerarna, hnsars fnansiigber del-· sår-star, da den
gör allt- slettill attdfnperloåona dem- Dells bafloa GeneralsSransrmn delade, ofta
sekt sitt land billtrsll tlLE ros sls inbördes- treerragt och central-tad- asdelras fiender. Olrckol-
va af Anarlien låta känna tssdknsåriingleteik af rräninnz slem erter rar-n« sia-sa
talangen och nian ler-nr delta i?·«;l- Valsniner avsett-an en docfea lämlarna-km rm-
derordna deras eskimåer riks-der- en Oswe-beseslbeanaEe acr- atesarpralla deras förfals-
rla makt, genem denna ler-streta hr;ss.s.«angnma at· trattar-« .

«Det ligger l· de stift-. ner-kislets sir-nr alt te skola föses Ptnsiedga deras-å makt
lvch Ulißlllllktl densamma Peel-salni- cr Ole-niel; tveer elle- aesxlxjssrna esch neglmdh
genom det missnöje de neon-ackre, a» nxal klients-« ren dolks-ii ides de ingifnaer de
gjorde mindre solid den ntyndlgl)et. fris-s de mils-; lår lcTnge llssixsackaz arl- flera gånger
mangos- ie attnrtfllga till res-la med Ian ork slött nerbogamh fd- lirl de welat
upphöja sia öst-exet lagarna. Deßa au- de luft-sirsle gel) karl-Lgr- rsrfelernn till de
normal-, lem tid ester annan neri-risen r dessa lever-: ccii när man ntar oss-nar- gifwek
akt på händelserna lrid den revolution, orn lllrillrrs lok ris-: skela Inla« stall man klart
inse, alt deß owißa amason-id tset? buller-lansera litrarna rrh dcß hafsiga slut ej funna
iilxlkrisloas annat ån bristen nå mäl aln-ägda Pas-ers Elieser-nos ärelystnad, Embets-
nrännens delning och folkets sjellswåld — —- —- — ———————

«Elter Stäkhaiiarewekrdlahetens afskaffande, tlliwsiaebragt af den berömde och
olrekliga De Witt. när Wilhelm lll hade blifwit återkallad för att lrella Holland
frän Ludwig X1V:s teorem gjorde denne Besins fem forslad att betjena sig af den
emhusiasni han uren-äcklen tre pronsinser förlustiga deras nialraetighey under före-wän-
ning alt straffa deni, och gaf pa« deras bekostnad tillnxcxr åt sin makt genom Regle-
nientet af ar 1674. Detta reglemente red räterglnlen att sjelf efter eget
godtsiilnande förordna om tronparnas rörelse under ert länkar-, woro delvis af
ett förtroende, som omständigheterna gjorde nödwändigt, och forn borde urp-
höra med rem- Men sprintarna af Qranien wille eldng sedermera lemna i-
från sig deßa rättigheten och forn de genom detta prlstksende röjde begäret att för–

långa r enighet deras diktaten-, gjorde de också eldig den söndring- som detta trätas


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-1-148/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free