Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ofullständiga kännedom Siveriges inbyggare ännu ägde ont sitt egetland,
ont deß geografiska läge, tnineraldistoria, folkmängd och näringar-, i ieaiidrclsr med de
forskningar nian i andra landet anställt och de sikta upplysningar, sant i dcßxs ämnen
derstädes blifwil samlade och ineddetra, tvåckte hos Vriherre Henri-lin en listig dn-
skart att aidjelpa denna brist, hivat-till han gjorde en borjan medelst utgisiocnilier af
en sloensk Atlas. Detta stora orb hedrande förets-ig, ntfbtdt al en ritt-ont inan, i ett
så widltisarkt och glest bebygadt land, torde svara det enda i sitt klag, ord isa-ii nan-
peligen sinnet- nagot inaktivas-ande i andra nationers bilder-. Det ar last, att söte-
slalla sig bli-illa sioårigheter skulle möta på denna förut nästan obinddc idag J-
bland tillgängliga materialier- war ätsktlligy sin först brede beredas; annat, sota idar
föga tillräckligt söt den uppgjorda planen. En myckenhet Kartor snäste genom flerti-
rigt arbete samtitandriigas, flera undersökningsresor och midstråckta niatninaar ids-era-
gas- FC orter wiro till deras råtta läge bekanta- Med dryg kostnad listads-ismers
Jisttunienter från England, medelst hwilka under denna tid mer ån tco försinka or-
ters lagen blifwit observerade och bestämdas något som i sanning kan saktad mata
mer, än hivad man nnder löregiiende sekler inom fäderneslandet astadkonluunz
Med en uppoffring af nier an 30,ooo de Bcko och mäta 15 tik-s ihärdigt
bemödande att söka bristande upplysningar, samt med en oförlnoagad drift att dem
antoåndm bar Friherre Hermelia för-matt att i allmänhetens händer leinna 30 geo-
grafiska kartor öfser de flesta Sweriges orowinser, utom åtskilliga kartor öfiver gruf-
wor och nialntfalt, femte en mindre samlan as Petrograsiska kartor, som rita-isa
landets Geologifka detkaffenhet —- Fdr Biskrifningarna öfwer Swertge hat Friherre
Hermelin med oafbrutlt nit fortsatt sina samlingar- orb, utom hivad hon sörut ge-
nom Kongl. WettenikavssAkademiens Handlinzar meddelt, redan från trycket utgif-
tvit åtskilliga Atdandlsngar och Tabeller. Jbland arbeten«hrvilka, utan den uppmun-
tran och det understöd Friherre Herntelin sa ädelmodiatlerltnan troligen aldrig utkom-
mit, aro beskrifninaar öfwer ölskilliga trakter iLaopmarksenxihwilka ishntterhetafhandla
beskaffenheten och höjderna as mäta nordiska fjäll m. ni. «
Den lätta winsirn af allt detta har varit fäderneslandet-J, men utgifwarens
egen, föga annan an den liuiwa tillfredsställelse en fann tvåa af fosterjorden känner
då han kunnat bidraga till sina medborgares nytta och tidpli)sning.
Undex utarbetandet as den kal-ta, som innefattar Nilens nordligaste delat-,
sästade sig Friherre Hermelins uppmärksamhet wid de wäl förut bekanta, men föga
undersökta naturtillgångar i Lappmarken roid Gellivareoch Qwiskjoch deßa naturens
bortgömda skatter, ännu den tiden pi 25 mils aiständ fan närmaste brukbara tvag.
Etr ganska stort steg måste wåaas, att en dag se detta asftånd författadt. Fox-etagets
fullbordan fordrade kanhända en hel manssida-, och Frilletre Histnielin ände numera
på sin hörd blott en tredjedel deras att hoppas Men meta rådlrågande fosterlandets
nytta, an sina tir och egna fördelar, och med ett ädelt afseende på hivad mäta söt-
fäder aiort för sin eftertid, bör-lade ban omkring år s797 sina Brittsanlåggningar i
hafwets granlkao toid Laita, het-illa sedan estet-hand blifsvit förökade med icke min-
dre än 100 nybyggen ord outtalat-, i en utsträckning as 20 till 30 mil iniitLapomarc
ken· Wågararo på åtskilliga stallen och till manna mil nedbrutna, båtsakter dopaade,
Liisiageolnrser inrättade och mcxlaitransvorten i gång EU AUMEH Nd- Maelnllll åk
färdig, en annan under bygga-ad och deki tredje atlant. Trenne tina Stångjernstderk
med nära 5000 sid-pollads smide aro Upobhaadm Genotn ingångna löp hafwa» Fri-
herrt HMMWS egendomar t Norrbotten och Lappmarken blifwit än mera tillökade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
