Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wltd anförda, få blir detta yttrande en ny auktoritet till styrka för svårt påstå-
ZU c. ’ «
Dernåst förtjenar Quintiliani neensxng att anföras, Lib. t. Cap. IV- (Edit-
Hai-les Altenb. t773- T. l vag. 76.) «De Ifrån fornspråket ikemtddesord hasch
Acke allenast sippa förs-vakare( utan nzeddelox sifmm talet en MB lysman som jcke
«(u- ull-FI sitt Mje. TV de has-va fumaldeorns anseende och som de iskdsm åra gloms
da, ttlltka nyhekens behag- Meri de maste bloss hemer ofta forekonmia eller
"wam alcfök utmärkta (mgmifes’ca), emedan äng-ensidig är olidlig-Ikes ån cssckkatiom
"ej heller hankade ifrån längst förflutna och red-en urminnes tider-. TV då tydlig-
«h"m åk Øn skrifts förnämka DNA huru felaktipr tes-Ed den som behöfwer tolk-?
««s»:5«lledes, liksom af det nya det äldsta är det oss-KU, ski, af det gas-ila, dec ny-
. a e. —- -— —-
««Oemåst dör man affe Bruksle Ti) det Wise Esksilmk akt lys-Idre begagxm
,«sig af etc språk, som menniskor hako calot, ifm xxx som de ::«..!a. Ocd lya-ad cu- i
«sjel·fwa lverket, utgammalt språk, ene-nu ås: etc Hjmisulx Mrs- int mm? Mm Mr-
«wid är urikillning nödig, oeb framför Mt iiifisic mitr- l–«.-k"-I. sak hivad vek xix-, svin
«man kallar Bruk. Mems denned dei, som Acka gäck- s...u- det den fal-lignle
«lag, ej för Skrift blott, utan Cone-åmar nit-lxx KTH-) fdss arme-mmsefirs-emel- Tylwwrs
«ifrän ikuxie så mycken godhet kvms-s.k. ags d» Hilkia skalle behags-. flera? Säledegy
Wlfa som i Allimäzma iefsvemet, mvclkex l.IHk-»d·å:·«.«, sdru urin-Jo- kkszlsy icke bör blifnka bruk,
Wä bör Ocka leke, i skrift, det fcidksizesh sola iväg-kr kysks-HD kullrigas sle regel
«er spe-åkets Ty, man att Mäsknian dum den isfupnign lys-ses- tel·.:r, meta wi alt
«T()eaccaraa och,l)ela Circesqu skrika baxdneifkk.· Elisp-DN ske-Ue- jiig kalla eegzclfdr
«spra«’ket de Lärdas öfwerensstämmelse, -« - — regel ffk les-deme: ss de godes.««
Macs ler häraf att den tillåtelse Förf- e början ggr akt Upptmga gamla ord
nästan upphäfwes genom de inskränkningar ban sedermera zwi-, art de ej lä oscafdrec
komma, ej wacm för omanliga«, fä art de has-va anse-ende af ack maka sökta,
ej för gamla, få att de behöfan tolk-, utan de ykiglka af tse gsxxnla,f«1-m an Bru-
ket dermld bör rådfrågas, hwilkec bruk hem mic-ave icke same i stereo gemen-
samma felaktigheten titan i de Likrdaw kunnigas orl) undl1)kki.1.i«s1, öfwerensstämmel-
ser, Sune-am föl-behåll gör han äfwen i Vlil:de Bell-t- och Ulee Edpicley der van
återkommer till spunna-ämne-
« Det är annars märks-värdigt och wisar på dubbelt sått fanninscn af bwad
jag i det föregående yrkat, att Romarhe sielfwa i detmapunlk word få ylles-st grann-
laga. Det återstod liskväl för dem ingen annars urmäg att rikt-: sitt fpräk dm att
autmgen Uppföka gamla Ord eller låna ifrån Grel-isbit säsom det enda då odlade
språk, och det Orvar-ifrån de ethllic sin kulme- Men km mar Grefilkan lika
lkild från Latinem som Smeskskan fränanfmwoch demm omständighet skullesle
aktellgen i det läk-glid afskräcka lffån sådanalöitk älskad mode-. låko de Grekäsia veden
böij sig i de Latinika formel-nm Äfwen då det lyckades, skulle de alltid länge bibehålla
säck främmande 1.nseende och långsamt införllfwas med dec gamla dlsdföisrädet, på en
tid då Bokstyckerier ej funnes och läsning blott mm- ets nöje, som ganska fä
kunde äga. De grekukct ord, foml Adins-urna lefwernec mord gängse, och som
blifwit faklai omlopp af de mera bildade kloßemiy får invits-x G:·ekiskan war- det-
spmma som fransyskan hos oß, woro icke Vaßande för den högre stilen, i poesi exler wäl-
mllghey lika lim som man till ex. l ett alfwarsaml poem hos oß skulle kunna nytt-
’- l
V-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
