Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gas all lmellan honom och Corneille kvar ell sioll afstånd: men imellcnl honom och
-Volmire blott ett Wargsorksng (ssut dn Ioup)i Men det war bekännelsen af els
sol-härdad sundare, som snart ångrar hwad han sagt. Följande händelse ben-isar
det. Mart afhandlade iner Le Mierre en dag hnkuwida näringsmedlen och isynner-
het något lolßc slags dryck kunde på sökståndsfölmögenheterna haslva etl lvekklsgk in-
flytande. Le Mierre nekade - det; ·ochllll delvis deras anfördehans«Coenellle drack
Ceder, Racsne lom, Voltaire dricker oinvigt kaffes men jog, jag dricker bara walten
—- och än då ser Ni, Man Herme-! —- —
Eli drag af Wiktors-fåfänga, men som man lätt förlåter honom är följande-
Jm skolk diagra, sade han 1793, min Wilhelm Tell så långe jaq les-ver: denna pje-
älr en af de föl-nämna orsakens-cl till revolutionen. Iag dör af sorg del-öfwer.
Erk smals, som icke hels-isar Anklorsfcisångiy men hivaröflver Le Mierkse kanik-
kannkit Windows med mera skäl ån öfloer sin Veks du sjecle, ar följande: En natt
omskng klockan tolk befann han sig allena på en aflägsen anta, omringad af trenne
Rossdale, som frågade honom hivad klockan är. Mekka Hel-kolv sade MM- k det hall
drog mal-joi» det ar midnatt och se har lotsas-sn: Dena drag os mod och sjuklighet
svetsade hans lif.
Tankar af Vauvenargnes. «« xi;
Noa-tom Pascal, Bosnien Fcnelon och Racine d. lo. s. de mest upplysta menniskol-
pä iordfloleh basala i de mest ßlososikka tidehloarf och med snillets och styrkans he-
la kraft troll på Christus, och den stora Condå uppredade i sin dödskalan «ia, tvi
skola se Gud säsan sons han äk; sjcuti est, facie ad ferien-« ·
Ensamhelen år fisk själen hivad dielen är för kroppen-
lesoni det kir ganska naturligt an· tro wlßa saker man näsor bewis, så äle
det kwerlom lika naturligt alt cwifla ps andra oaktadt alla bemäs-
Når jag stundom märkel- all en person med snille och kakakler ej mågar sät-
la sig till bords med ett sällskap af tretton vet-somr, så borde jag ej mera tindra öf-
wec äldre eller nyare tiders loanols eller fördomar. ,
M.i hällda skola mära efterkommande weta mera än lvi, och just derföre lev
sig äga mera fik-stånd Meri lkola de dsrfore bus-va lockllaare eller sols-ace? Och
männe lvi sjelfva med allt hivad lvi weta, äro lyckligare än mäta förfäder, hwilkaö
illslgler looiso s—.i ilssklånftak
Tures-ne, som wal- en af werldens största hjeltar och lvisaste män, sattes myc-
ket mal-de på religionen då dels-emot en mängd ingenting mindre ån berömda
män wllgkl äga anseende af stora snillen endast dekidke att de förakta densamma-
Hivad andra hälla hemligt för ose, det upptäcka lvi hos oß sjelfma, och lvi
anmärka laser-om hos andra hivad lvi sjelsam dölja för os-
Når pilßionen stundom drifwek oß till ett delstigare företag, än den kalla öf-
wetläggnlngen, så ger den oß äfwen mera kraft till utlökander.
Man plågar i allmänhet bedömma sillueproduktetsna pasamma sött som meka-
niska konst-verk- Will man föda en ring, få säger man: den år för kvid och denna a-
ter för trång, till deß llmn åndlellgen sinnel- en sotn paßak sinat-ed Men de öfrlga
bus-roa derföre icke liggande hos Iuwelekarenz lo hwad som är för trängt eller Jde
stort sök ven ena är lagom söt den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
