- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 1-148 /
352

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







nerz om Spräkens Ästetilka wärde, He· Viskop Titegstadius’s Anlmirkningay som
styrka den xsanningen att Geeker och Romare af en äldre werld emottagit wik,
kerhet och sköna Konsterz deln-,de" inser eller mindre mon förädlat, men ute upp-
unnit. - « .
. « De öfrtga talen äro af Perfonee som af Atademien blifwit kallade till deß
Hedersledaniöler. —- Eitee hivarje tal följer ett flvar afSekreceraren eller, ideß sicil-
le, Ainannenfem eller någon annan af Akademien. Nec. skulle önska att ref-hjonet och
ett af deß.i tal kunna meddela sina läsare några nedragz men han fruktar alt derige-
tlont blifiva alle för lvidlöftig, och ljan msste fliledes insiseänfa sig till ett enda- Han
tvåleer således det han ansett-para af det mest allninna intreße, nemligen Hr« Pro-
feßorDahlS inträdes tal om Grelilka uppfostsilklzsfäitet- En. folk-) eld-Indiens om
,u"opfo’siran torde aldrig wara wigtigare än nu, då w.irdsl6sl)et i detta idiariga ämne,
grundläggningen så tvål för Scatens font enlkilcas lugn och fälldes- brilagligen bör-
jat wifa mer och mer tydliga spir. — —

Förf- börjar sin aflnndlistg med den tjänliga och af giseflffi1.hiftorien besinna-
de anmärkningen, akt inom trettio år ifrån hede dag font helst, hor man en hel
Nation bildad i Fausts-apar oj) feder, hurudan mm behagarzen intim-lin fain hos
hivar och en Negering borde kvava i den lifta-siste Hink« emeonn deraf nödwaitdigt
följet-, att en Seats moraliska försämring endast uppkommer genom den allmänna Sty-
relfensfivaghet eller fdrsuinntelfe Härefcer kolumns Fox-s till den Eric-demoniska und-
fostringsanstalten och Jden enkla maxim dam-igenom dess andans-il fullkomligt nylonlin-
des, ochfedan till den Ati)eniensifka· Asiln Greta-rids« Wile inliamde i den sats att
offentlig nnderwisning öfwerträffade svida all ense-it. Grekilka Pedaaogifen hade

o s

tljvå taflor, dem tiden föl-marat- p.1 den ena stod zalik kunskap cser fås-tre än ingen; ici-
re man intet annat än det, som är Nytrigtz pli-den anora: H.:lf kunlkep är sämre
km- ingen ;-»— det som är nyttigts käre man wäl. « , «- · « ’

- , « Forf.,medger—-liflväl att utom i Sparres kom ingen novfostkingeplan i Gree-
land till fullkomlig stadga, och akt uppfostran i Athen kvar bäst långt före den tiden
som hedrades tned ett namn af den upplysta. "Ar dsi upplysningen-« (fägeel)ant
anledning häraf) "af samma förl).illande, som man will hafwa upptäckt hos tvlßa an-
"dra kraftiga ämnen- att de fräta sig stellka eller i allinanhet,« är ingenting l natu-
«kren få kraftigt, att det icke inoin sig; sjelf. bår ett frö till egen förstoring ? ,
"Winnlage icke delta, tvi antage ·fnarare,· att näst Tron i Theologlen, svar-aldrig något
«,o.r-d, mera mißbrnkadt än upplysning isPhilosopyiem att ett tidhtvarf manlig-Enfal-
«las upplyst, fällnart i synnerhet ivißas wackmre wetenlkwee och konster stigit till nä-
" "«gon höjd, att, ialltnänhet sagdt, detta är sagde-för mycket, att-lada» ilvißaämnen
Jhögst noplysta och polerade tidhwnf gerna ära deß gröfre, oförstländigare eller åt-
Jminstone lättsinninjre osl) oupplystare i wißa andeli, att detta fall- war Aihönsz att
chke mindre for Lilthåns räkning, än andra-Staters, det blir en sann-ing, att fallan
«eller aldrig hafmspi de riddtvarf dem ann gifwit namn af de mist illusion-» warie
«er nopfoilringen de bäst-ag Underwisningen hade alldelesv unohöst att, loaraettzaini
"ne för Siri-lem den indrogs i husen Och. wardt familjernas ensak-k- Athånftillk font:
«man tiden-i detta upplysta tidl)warfs" -

Men ehuru uppfostringen icke kvar hivad den kunnat, ägde den ännu mycket
fostra-filist, som förtjenae att anmärkas: Förl. upprepar det i följande ordning-
«’ "Den underwisning, font str den vallmänna,bestod- i föga annat än wißa Gym-

nastillaofningarl färdigheien att brottas, att löpa, att-sinnrikt, o. f.n. men isynner-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-1-148/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free