Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då är denjn stels intig och kan så litet utgöra en förenings-punkt med det wara n-
de, att den till och med, såsom allt änti ge (nichtige), mästeigenom detta, förlora sitt
skagglif. 4:o Föll det härwid icke Ht Fichte in, att niigot sins hotintennilkan som ät-
enindre intigt, anstöt-sia delen af mät förstånds-odling« nände, som intet Utsi-
versitet och ingen Doktor Legens kan gifioa (lnen tvål beröfiolO henne, — lii-afsett,
som lär henne att lida och försaka och dö sot fosterland och dygd? De trehundra
Spartanetna tvid Thermopylå och de fyrahundra Romare, sam nndet Quinth Enk-.
tidins på Sicilien uppoffrade sig ät en skitvilltg död fot sektioners-HD diade ej olik-
tvit bildade wid något Universitet; men genom dem hals tcil estet-Wildes bitit-nit Steven
lemnadt något som ät mera iosiedt ån heta Wettenxkaosixåran ( .«.»«· Hz Fichte) Inst
det-i liggeL tidens olycka att-man anset- kun ska p en (d-:5 Wissxxu fason- det högst-:
och-Zenon och att hivat- och en tror sig ha betalt sin skald tiii lifwet, så snart han-s
namn-stått Meßtatalogen d·-).«« · « ·«
"Sa’som wilikot för ett Unioersleets trefnad anser Hett· Fichte den Akademilka
friheten. «’Natwatande tideditnkf, såg-er han, skatt utan diade-t- tnnna nieddeia det
tillkommande sin- fritt förmäl-skodde odli:i;7,, sli« att detta nid kunna smidare foetsatia
byggnaden. Derföre få alldeles ing a gränser så ttag söv Lake-arens
Meddelansdem ej heller någo t wißt ämne eller sörelsnEL af hasad be-
skaffenhet-som helst, utpekas och undantagas föst- l)onom,-öiwer hwilket han icke
kmå fritt tänka och lika fritt meddelasdetta fritt tänkta åt den
idet-till behörigen förberedda Ynglingen,« —
"Twenne saker mäste svid detta ställe späcka den tänkande Las-arens förundran-
1:o att författaren i tvått wettenlkaoliga bemödande tTrcibekO fös-utfarter en ende-,
som aldrig tnindtwfanns dei- an nu, 2:o att han ofmetaltt utesluter St.-x ten och
Tioene beho ffeån sitt Universiket-» . —
"Bestät, som Hr Fichte och äfloen andra tro, den Aki-identiska friheten mej-eti-
genderh att broar och en som betalt sitt Magisiersbref och ifrån kachedetn fös-smakat
ett dußtn meningslösa (sinnloser) Lät-osattser, utan allt förbehåll agen-att föredraqu
hittad hans elaka ande ingift-oet- honony för Ynglinaar som ofta arom-era öppna sep
tvillosattset än för sanningar, da skulle det wara vådligare att tilja-ara Aeademiers
na, för att icke behöfwa föröka Dårhnsen och Tukthusen «
"Skall och får Sten-en icke taga någon kännedom deraf, att de förgiftade
ängotna afpenolotkfalig mystik utbreder sig från den ena tnthedeen ord att sekin den
andra Eds-kistas på samma tid föreställes som en Tafkfpelath att en ny pants-essay
alstradi härda, sinnen liksom paddan i stenen, rdfivar den goda, förtroende-satta mig-
lsingen alt trosoch alt kärlek, och frambringaten fruktans-vävd Esso-isen genom hwilken,
om den skalle blifwa allmännare, alla stater skulle g.i under ?« .
«Neceafentea skattar tvißetliaen Latatens ocb Författaeens wärde, men kkm
skiljer också de myndigas rättigheter fesn de omens-Jiang Derigenoin att Ranft-pm
cDie Wissenschaft) hög,modigt lösslitit sig fan Lifwet och Tiden,. har den hit-smit
onyttig. Aldtig har man syßelsatt sig att idealisera Stat, Lagstiftiting, ja skets-va Ä-
. ketbtuket och Bosta-psskdtfeln, förrän i tvära dagas-, och aldrig woiso Idee och tefatet-ge
harm-annan meta motsatta. Det kan icke sagas- noa högt och-nog ofta, att ingen
mensklig Ittråttning duger, som icke tar menniskan i werkligheten eller sådan
som hon är sör- det närwarande (die nicht den Menschen in det Wittiichkeit et-
OJ Jemföt härmed bil-ad i Nw 152 oJJ 153 af detta Blad, tsk-gängen 1810, biifwit-otttadt»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
