Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——«———- -—-.––—,—.-,.-k« «-»«,. » «
Rto los-.
Joolaal
» för " . ·
Laleralareo och WWW-
Feedagen den 8 Maj 1812.
Hwar sak har twå sidor-.
· (Fot!s- fr. Mo 103.).
Cn dag blef en Arlist fin skuld insatt ipolisfångelset Han tycktes kvarn en rätl-
skaffens man och nedtryckt af djup smäkta. Paul kände för honom etthjertligt med-
l(dande, och idar redan betänkt på att bland sina wannek göra en insamling af pen-
ningar för ack återgifloa honom åt sin fan-vilj. FF dagar derefter blef han likn.-ål fo-
rekommen af en ung herre, som han aldeaminst kunnat till-tro ett fädant drag. Han-
« kände mäl denna Herk von Braasen endast till utseendet: han hade sett honom på
spektaklet, och der fattat en stor owilja emot honom. Den beresta unga herrn willei
konstsaker oaßeea för kännare, och upphäfoe sig osloekallt till domare deri. Högt och
oförsynt söoeskres han publiken- llksom tvära nya konstdomare, hwad den skulle sinna
« gode eller dåligt-, och då han icke saknade missa konstapels och hwalsje publik ingenting
skor så mycket som att tanka sjelf, så ansågs snart den nös-vise herrn för ettor-aset i
alle hmad som rörde konstanmea. Denna Hessr V. Braasen korn nu ett-morgon med
sök-mekade anletsdsag till Polisdirektören,· bad med en rörande ton, akt han skullens-p-
pa ut honom och becalce hans skuld
"Känner Ni Mannen?" seägade Günkhetn —- Nej, jag har aldrig fett ho-
ATP
» i.- .·.—:.—-.sp—- .-. . –
» . -i"–. .—..«-..
.nom."
"Haru kommer dec till att TNi så ädelmodigt åtager Er honom ?"
’-En Menskltghetsolikn Hel-c- Polisdlreltör," swarade han och förswann.
.. "Ha! ropade nu Paul, huru orånwls wal- jag icke emot denna föl-trassiga un-
sga mans Hnru ofta har jag tele kallat honom en narr-, när han som en ur-
sinnig for as och an i sin loge med sina glasögon på näsan och slog omkring sig
kkzedsi stäm- pkdx Htoem hade kunnat tro, att han- roar i stånd af de ädlaste
an or-.»’ «
I sjelfiva werkee Ivar o- Beaasens hjerta icke så förtvridil som hans huf-
; w.nd,«och oeri liknade-han åtminstone icke wåra skons-domare- Den gamla Güntl)er,som
sann hela händelsen något gåtlik, gjorde esterspaningar och fick till slut weta hela samman-
hangets Mälaren, en snäll Konstnär, lejde med sin familj isms omständigheten J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
