Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urets enhet en ökad anledning till mißtag? pm det är äfwenledes san·t,t)wad samma
författare anmärkt, att den wårsta af systemet-vas påföljder ar att omvända sat-
tet att upptäcka, igenkänna och bewisa sanningen, att i de praktiska wettenskapew
ua får erfarenhetens ej mera wara hwad hon är och bör-« wara, en moder för
Theorien. Den fednare tar den förres rum och i stället att ifrån henne låna sina
föreikriftey bjuder hon till att fjättra både erfarenhet och utöfning nnder sjelfmyns
diga Lagar ").« Uxan att för detta sednare beskylla narwarande Bewillningtimetllod
och ännu mindre deß Förstpaeare eller Upphossmam söt bwilta Fö"rs. till denna sas-
handling hyser en werkelig högaktning, har ban likmäl härmed tvekat ivisa hwartill
zyägen för Sysielner kan leda, och han skall ivriga tillägga, att han tror, det man af
kärlek till en itheorien ganska tillfredsställande Uppgift för mycket glömt att beräkna de in-
weckladeföthållanden som utaf egennyttan och slughetenä ena sidan- utafafunden, owan-
ske-vem okunnigheten eller tvårdslösheten å den andra, liödlvtindigt skulle avkomma, raid
ett företag så danadt att satta alla menskliga paßioner i rörelse som det, att ined Jurysräct
beskatta efter behållet inkomst. När då afdrag för skulder finge aga runt och således
ingen bestämd uträkning for synbar förmögenhet wore att göra, utan allt skulle bero
af enskilta upgiftet eller Taxeringsnläns prdfning, hwilken wore tvål den säkerhet
som ett sådant Taxiringsscitt lkulle medföra antingen söt det allmänna eller tör de
enskilta? Om, till borgen för Suntinans utgörande, en tvcß procent fdrhdjning skulle
wara tillåten, broilken blefwe tvål garantien söt de enskilta, alt icke den som genast
redligt upgifwit sin behållna inkomst, finge sluteligen betala till Staten blide för
hivad ban hast och icke haft? Om, enligt den aktade Förf:s egna ord, «d’å frågan
är om beskattnings-Systemer oröttwisan icke kan godtgöras igenom hivad som
är, ännu mindee af hwad man blott föreställer sig. wara, all-nanna nyttans for-
dringar,« hwilken blefwe tvål sörtiensten af en Försatkning hwarigenonr den ärlige
ensam bleitve lidande? Förgäfwes föreställer-inal- sig Taxeringsssiommitteerne och Kom-
pronlißiRattetnented den opartiskhet och den köld som- en Jarv, Willem-undersök-
ningen af ett enda trimmat-mål åt updragen och hwilktn i ntöjligasie måtto ar skild
ifrån allt intreßei salen. Mangden af amneln deras inwecklade förhållanden, hivar-
je TareeingssKonnniteens eller KolnneennßsRättens ledamots gemenskap med det ena
eller. andra intreßet,· göra det omöjligt att samma grundeliga eller kallsinniga pröf-
ning, som kvid en criminalInrv, kan inöjiigtlvis aga rum. — Det larer deremot
·tvara en, lila mät pli erfarenheten som pli theorien as nienniskans naken-, grundad
sanning, att, som asgistere utgörande ar ett dessvär- löker hivar och- en att lii mycket
möjligt ar svälta det ifrån sig på andra, och att eden-urval alla erkänna det allmän-
nas bebos och lviifa deras uppfylla-ide, ivill likwäl ingen bära den tyngsta bördan.
Deeaf äter kan man draga den slutsats, att ett Taxetlngssätt svin, grundade allena
» på enflilta magister eller andras godtar-km skulle öppna stekt möjligheter till andanstygs
P) Ntckcr fäster-« Il knut erl- adminllkration fe dålendre fans ccsse des extremt-Hz il elt fans donte
quelques princips-« ablfolusz majs å cliaque inltant il fe Frölente dag clpplicaliolh okt ils filur
koncilier oxes ull-mas principes les uns Swec lec alltresz Padminjlcszltion el befojn cic- lagt-fle-
pcsur regler leurs limires respektives, eile a befain de lastat-ca la pin-, påmile de tanke-,
colle de« Parråtesr å nn pioitlt fixe er de fe retenir å pl·0pos, et elle dolt cllvii««1.gnr.wml11es lut
Plaiür qui lui ell: intet-din le repas qllJesprouvccnt cele quj gokissc-ms.:i:i,s lens-nalle premie-ut le
kikat de l’«"ahand,omxer å la commoditä des iches generals-ZX Acimslnllktatlon cles Fia-inces-
- Z, P. 16»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
