Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hwad gör du, min fon, inföll Gänthei. Hai-ii kommer dii att fråga, och det som är
meka, ait fiiiga pa detta fatt? Deioif mände han sig med alfivarfaiiihet, iiien faki-
tnod till den lilla delinquenteii och upprepade Pauls fråga Ia, stammade Gopen.
«Na dei« ha wi det-» lodade Paul, «i iukthufet iiied bofiven »
Günthee kostade osi sin fon en förebraende blick, och fortfor ifaniina manliga
ton- hivaisiiied han börjat. J«Hwaeri«e hat dii gjort det?" Goßen teg. Wgar hunden
anfallitdig?– Hais skakade vii hufwudet. Ra- hivad foriiiadde dig att fii föl-farligt ia-
ga lifioet afhandla? "Ack, snyftade goßeii, iiiiii fattiga nior ligger på fjeide månaden
sjuk och bar ingen ro hazarer natt eller dag Oin dagen bullrar wagiiaisna oinsp-
höisligenx det watai till midnatten Da det nu äiidteligeii blir tyst och hon fiziiei i
stunimee, fa begynner den föl-dömda hunden att skålla och tjuta, och foitfar deiaied
anda till giyniiigem da ivagnarna ätet aflofa honom. ’Den hiin den fka ll la g g a
mig i grafwen, fade min nior föt- nagra dagar fedan. Det mai- eii dil i iiiiri
biet-ta Min far hade justi samen-i ögonblick, pa Doktotns tillfikgelfe, ifisaii Iloteiii
fatt gift för roitorna —- da tog jag litet, stiö)de va en findisgas oci) gaf hiiii dui dei.
-Jag har iviil begitt eii fond- iiiery Radi-ii Herte, oin ni fett inin ainia niors lidan-
de och om ni woie hennes lon - - - - «Har hamnade gesten hans ord Pauls oti-
letsdrag förändrade sig under beiiittelfen och öfiiiergingo fiiiiininiioiii i iiiedlidindets.
Hwaiföre klagade du icke for Giefivens Betjent, fiagade Palis- Direktöin iilteis
tiggt-e, fa skulle han hafiva innefiangt hiiiiden.
«Ack, fade Sofier ival tjugu gånget- har jag klagat och bett, iiien Betjenterna
skrattade alltid föraktligt at inigz ti) tvi å fattigt folk»
"Hivarfor ivände du dig ej da till den unga Grefiven fjelf?"
"Det gjorde jag ockfii, inen han fivarade iiiig, att niiii nior ivül anda skalle bli
frist-, eller ock att hon skulle flytta iett annat ruin inat garden. Det kunde hon ej;
ty tvi ä fattigt folk »
"Ni·i hwarföi koni du ej till mig? Jag fkulle ha hulpit dig–
«Ack, det liar jag gjoic; nieii den Nadiga Herin har ej hulpit-mig."
«Hniad, du fkulle weifligen ha ioaeit hos mig?"
"Wir glaniie, Sfoinakatew hade förledit ar en fiska hängande isitt feiister; holt
sjöng fi iväl , fa mät. Men Giefioen iiiidt emot klagade hos Et akt hon
störde honom i hans inorgonfoiiin Moes! mäste Skoiiiakarn taga iii lin filka.
Jia, tankce jag, om jag nii klagar hos Er, fa far mäl ockfa Glefwell taga iv sils
hund. — och fi ställde jag mig föl-ta weckan —- derivat en fredag —- utanför Ee dött
och mäntade tills Ni skull e fara ut, då jag berättade hela fiiken och Ni ockfa smaka-
de i det Ni steg i tvagne-« att det skulle bli hulplt Da forang jag förnöjd hem och
talade omdet för misi Mois, och tänkte: Nii ifall hon tval andteligeti fofwa roligt.
Likmäl hade klockan ksmpm siagit tolf, fört-än hunden begynte da nytt fkalla och tju-
ta, —- tii wi fattigt folk."
Günihir tog liii foii afsides. "Hivad menar du, Paul, fkall jag skicka honom
pa tnkthulel, eller fkulle du till afweiityrs i hans ställe hafiva handlatllka fa?" Paul
nickade iiied ögonen fulla af tatar Dii fer att nian kan forge en hund utan att ive-
isa farlig för det menskliga fainfiiiidetz ty hivar fak har twa sidor Han har ratt: jag pa-
minner mig att han talat med mig. Isag hade gammal ihiifwudet och glömde det —-
elleis —mä himlen förliiia det! — anfag det för obetydligt, derfdre fauner jag mig fa«
itoid af hans naiva klagan: ioi ar fattigt folk-»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
