Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stats-Nyhetee;
Sdto r-Br"ttann ien. Ehuru brist på arbete och lifslnedlenå dyrhet, säger-
dagbladet Alfred, år egenteliga orsaken till de oordniilgay som förefallit i flera af
två-ra-,maauiaktucdistrikter, gifwes littväl en annan» tidigare, och hivat-om spaning-
öfwerhnimnd ät- söga underrättad, men som kan Lena till förklaring öfwer de upp-.
lond, ylvilta fsslseiailit t Leeds, Hndderssield och Stackeer Den oneratiom hwari-
genom man fenan-er klädens yta, idet man affints usle-is öflverilödiaa träden-, idk-
·cättade6 fordin blott med handen- De arbetare sam gjorde detta, Ukn- mmz sf-
cherlkärara Soln antalrtaf de arbetare, sosn utan vartill bedömt-, war g-ank.11sin-
ga ilemförelse ned det antal man till de andra arbeten har af nöden lvld en ilades-
sadrikl så gjorde öiwerlkärarne sedan tkr-åldriga tider ett Monopoltunt af sin profeßiom
och anta-go blott-ett tvißt antal lärlingar.- Derai hände attwid stark afgäng på
kläden, dswerskärarne i allmänhet mord de stal-skalle af alla kladesarbetare. Redqn
för flera åt tillbaka hat mäta landsmäns rita uppsinningsgiiiipa satt dem »i stånd,
att medelst en maschin sätta saxarna i rörelse. Men sill-st för kort tid sedan hane
ett litet antal fabrikanter inorra England den dristigheten att medelst denna maschin
öfwerskara sina klädet-. Entot denna maschin, som nyligen och partin begagnades
i Gresikapet York, hafvle nu lugnets siender i denna trakt.rigtat sin hämd. En dylik
besparingi arbetsldn hat-haft samma werkan i Stockpokt- Dell flora fullkomlighet,
hivat-till man "i svåra dagar uppdrags bolmats-spillneriete satte fabrikanternas stånd,
alt införa brutet af ansthiner kvid lossningen af wißa slagit bomullstyger. De
till detta andamäl inrättade tvåfstolar sättas irörelse medelst angmafchinekquek msgon
annan rötselsetraiy så attde hivat-ten behöswa handtraft eller en genom lling öfning.
förmaks-vad skicklighet- Min kan dertill nytt-ja barns men det-igenom aftager natur-
« ligtivis det wigtign behdflvet af manliga lvafmares Derat tonnner,«s att deßa mäs-
stelar ara ett beständigt föremål för bomullen-aktivares hämd, likasom bilartikels-arma-
fchinerna hos öfwerlkararne Mait kan iden politiska ekondmien uppkalla den mm
tiska frågan, huru-vida det ar nyttigt eller skadligt för Statsintreßeh tillfört-reda el-
ler inskränka bruket af nialthlner i fabrikerna; men så länge denna punkt ej ät- full-
komligt afgjord-, msiiie brutet af skottsarra kvarn lita wal ett tadlets föremål, lom
det af mekaniska mässtolar. Man påminna sig, att i början då spinnmaschimn (spin.-
disig Jenny) uppkom, handarbetarne, i harmen dfiver detta industriens in repp -i s»
deras arbetes rättigheter, förklarade deßa nya maschiner trig, sönderslogo ch fak-
brände dem, tills man lärde inse, att en arbetare tnnde sörtiena mer, når han
sitter7ivld en Jenny af 70 standar-, än når ban sjelf spinner tvid en enda- slända-
- Erinrenheten, denna oscvitliga domare, har bewistj «ntt .hlvarje ny maschin-, font
spar handarbetets-, har den nödtväadiga weckan, att i längden förhöja dagspennin-
gens belopp till alla slags arbetares förmån- v - · »
« —-——
P « » Fyenteejeek . » - «» ·
« 5 Kongl. Opel-te Theatern uppföras i dag Tisdag clz 2 Juni, för andra gängeuz Twzyhykgksp
skådespgl i 4 Aktex mod Säng. Musiken af Mozart, okt-ersättningen frän Tyskn Piesent Di- «
ZaeszeeyjIckte. Mändags Abonnementema gälla för dagen.
. «J morgon utgliwes följande Nams-ner håraf-
Steckllelsm tryckt hot Pike-tentan oä- kongLJältsiBottreckaren Peter Sohn-
«T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
