Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» ; . »- » sp- -.-.- »- —. W»«.- , .—.-,«-,.-,.-
af Eli-segers honor-, bivarivid tvi få anmärka att Neeensenren bedömnier denn-
sBaaad hivat-len tsitr egen kåt-nedom eller efter en fransk öswerföttninas af ryska ori-
ginalet, utan eller en iransk afmeriattning af cn engelsk sin-ersättning. Titteln på
denna Bcoaztlre ar: Lise-nakn- tmtlucijon de isaixglais par s. Aa. de la lin-delgivet
(d Pays-t, aiiez Janet ei. Ct-teile·, rist- nteuve tik-s Pelles Champs etchezie Nok·
mant, rue de Seine, N.o s. prås le polsk des arrsd «- - "Tl)skatlm«, fager franska
Rettnseistem "taga, söt sina tvist-ödla kunskaper i litteraturen, ett ganska utmärkt
ställe i det lärda Enr«apa. Dcrar risk-ta filologers tes-lux öd tsch skarpsinnighet malt
hat an tacka för ca kinkiga af szkkkdssisga kananeiska-sken fem upplysa texten afsom-
tidenstmäsiesivetb göra deras lasaingangenann och gsfiva sil ler-samma ett nytt be-
hag: delta är ett iiretrckde stim ännu ingen fallit pa. den tar-last att bestrida dem.
Men matt får lilwal stiga att Isaskar-na- lila Moses font g, ritm förskräckliga öknar
och en manad ai fem- ltlsde sitt svik till dit iöilosmadis bisitt, (l7n-c-r- ban lllwöc
sielf aldrig koln) töila trågets tle den lärda iorntisriy nkeii fiket-tigern blifwa sitsen-
de pa« densamma, Icke hejdade af en öfmäetlagfen matt, Unni-fen de ij killingbefegrw
men af en beflitat-snara sörincltlitst lina-nie) bivari tie Erkki-is sista ett synnerligt,
behags och under det en månad utlänningar gii from på dertallcnrslerrila bana,
ser nian huru ce, tillindtsccsilxxa mixas-va töit trägen, nsed flora steg aflagana sig,
förtvina sig lett ofruktbart lat-.d";l)utu sise på måfå famla omkring i din dunklaste
natt, söka att klättra orm för branta höjde-relikt stötta ned i de slvattasie aigtundar.
Korteligen, för att el tala allegat-isst, ·Ti;ss’farna, sam aro få bekanta med Grelernas
«och Ramarnas sköna spral, det lviii stiga med de 2 nationer svin mest efterhärma-
de, förkasta efterhiitmning i litteraturen; och liksom hivat-se Calvinist, med sin Bibel
i banden, ar Palme, « sa tir. aftvin hos deßa ätliga Tyskar en hwar, som fattar
nermalt föt- att skrifma, sia iieli regel och söt-oslisifi; ban öfwerlttnnak sig utan betan-
kande ät alla inbillningskraftens irringar, åt alla sina tankats bisarr-eri, fullkomligt
«öfwerti)gad, att Aristoteles reglat döda geniet, och att manejsannorlnndakan upp-
hinna ålderdomens stora försatta-se an nat- tnan tinar sitt hufwud, söt att just göra
motsatsen iaf hivad de gjort. Jag skall kan banda en annan grina hafwa tillfälle
att undersöka de sällsamma mat-narr- l)m.aipa Tyskarna grunda detta förakt för teg-
lor i sin sällsamma-litterai·at-, ord det skall alldeles icke bliswa sivört att bewisa dtß
orimlighetz sagötnöier mig-sned att bår endast yttra, att denna·skadliga fördom ök
ibland dem så allmän, att-den sa fördetfivat så mät deras smak som "s«kl·ifwa, som
deras- hwilka lasa, waiislallt deras sunda menniskoförständ, alt det gisiveö intet fati-
tastiskt nilßsofierkingen litterär« mönstrtiösitey som nian nu söt tiden ej utgift-er i
Tyskland och med bifall ser emottagas af Tyskarna Deiina anklagelse, som jag tid
estet annan förnyat motdeniia lat-da nation, har jag aldrig flöllt emot.densamma,
utan att detsenite bifoga owadeksageliga bewis deraf, betalade-ut- delas största poem- eller
basta prosaiska författares Jag bar tillfört Hieltediglet, Tragediir ocb berönida No-
maner; jag har granskat deras Goethes-, Schillers och Wielands Skrifter, för att
bewisa deras fel och fattigdoms jag har till och-med hast den lackats attöfwertoga deßa
berömda glöm med deras egna ord, oin deras litterära grundsatsers obegripliga dåt-
—skap.· Mo handa undrat-nian öfwer att jag wid sidan af så wigtlga argumentet-,
.wid de otjocks voluinetna af tyska Homer-er och Svpboklety sätter ett litet poem as
några fa sidor, som hat den blygsamma titteln af en Romana: men när denna föl-e-
gisnaRoniante i högsta grad förenat alla den tyska skolans fulaste laten, och lii-mät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
