Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s .- WW .—-..:s s«–———-—— -—–.— -—-—«-1d!- —M«–—s——————-—.— W-«.»,.«»
« i brand. Frat-selektivt drogo iig titibaka till Toulon, i anseende till det stora anta-
let af sått-de. Ais 1707 försökte Antikal S chowal, med ezt flotta af 46 Liniesiepp
och ng Fregnttet, att inkasta bränna-te uti lys-niten af Toulon, undle det att Hetti-
gen af Savoyen belägrade det till lands« Men begne biefwd nödsakade titt upphäf-
wa bekänt-ingen« Santina äts tog den berömde Duguny-Ttotiin nti kanalen en en-
gelsk konvoj, eskorterad nf sent flora skevt-, och dit han inlopp ilnintnen af Vist-st med
sitt bytt-; skrek sidfolietxmed åtlöje, i det de wisade deEngetikci sängarna: «Getutz«t!
ge tum! för haftvcts hettat-» Oattadt alt förlust räknade itiwtil Engetika flintan nr
.1707 ännu too Lintefkepp, ibland hwilkn funnos- flera tt·edäcknt«e, de sidnaste dch
starkaste i Europa, byggda af Hai-ding, Lea och ·andm, ytvattnet-din Engeismånnens
engcbaisliet uti dennasfmäm konst steg ganska högt. s Uti Frankrike testade Riddnten
Ren an med dem höt-uti- » s»
Ester Ludwig XiV. död stöt istgenten ett förbund med England, och hela hans
uppförande befniinde Engelska öfwertvigken till snös. De första följderna detaf mäs-
sade honom sjelf, i det han blef twnngen titt förstöra arbetena tvid Mai-nick Pek-
sniiles mittistsåtse nästan utan mariti, mtifie tåla aiit. Spanien befann sig llåstüv UN·
gesaei femma belägenhet. Katdiniilen Alberts-timme äter bringa Snanika matinen
iattfeende· Ett olyckligt fördel-tig emotEnglnnd förstörde den i sin födelse-, gch
Engetsmännem såtedes säkra pä alla sidor, fös-etkreftvo Norden lagat-. Deraö diets-
het silitog med deras- magt. «
Dä Grefwe von Main-enas satt kvid stuket i Frankrike, afttvingnde han mörd-
nqd ser den Fikiiitsytka flaggan. « J Mexiknnlka sviken och uti Medelhaitvct blefwo
Engetsniåtmen tiubnkndtifne, och Mai-anisen de Requefeutlle, foin ktsyßade uti kana-
len, ttvang ailnEngelikaikevp titt först salutera. Men träffningen wip Mellon wnr
den enda lyckliga händelse isör Fransan tnnrinen under detta Itin Andtligen twif-
Iade Ministern Berrijey att ntigonfm kunna steknian mntinem och ltit derföte sälja
aila föl-råden « -
(Infändtji
Sem skrifter-det- trnckftiheten mer eller mindre utißbtukas, utgöra en läsning det-ek
jan icke sekel-, har det ej. fött- än nyligen träffat tnig, titt personligen få läsa ett blad-
Skandin.wcti, hivat-nit sinnes införd en flagg redogöreife föt- innettötterafentde idk-
sia dagarna-ni detta är af trycket utkommen brochutse, kal-nd Mitnairistkc A. B. C-
sSåfom författare titl denna drochutse, törstat-se jag härmed idr en belackats
» den, son-, om han läst berdkde btochuke i sammanhang-» kan yttra sig däruti sinnet-
de fanimäils-tdkldiga åsnftnirgak som Reeensenten, och den orimliga andemening lom
skulle den Usama emot confcriptiotn inte strånas tro okt af ett sådan vrimlighck äk-«
blotta—twpgifti-n af mitt namn en tillräcklig wederläggnitig. "
-Hwad åter angåt- den Not i samma bro-enare, litimintue Recenfentesn sökt dm-
gn en giftig altusion på« en person, ide hit-etiken- iag, iansie litet ån« mäixga tusen deg-
rssmmnstn hotet en på ten öfwertyaelse om storhet ccd cidelhet grundad wötdnad,
filt fan lämna Necensenten det-, kanske profiterade-, tnenbrwislngn upplysning titt» desi-
Im blindare redan wsnk författad och nfiötnnad till tryckning innan dennaer Swens-
fka Fvlktt dyrbara person tinnu hede- träde pi Sweriges ixordss nu det år gent-tin- sil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
