Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men huru helt olika förhåller det fig med de bildade Spräfem det wil!
Jciga med dem, som lefan icre blott i Nationernad gnun och dagliga tals utan i
Inasiersiyrtrtm afdcras litteratur, af deras poesi och wältaligdetl« Det cir genom
dena, forn Siri-ätet för- folket fielf egenteligen först får sitt wärde. J dem ut-
trycker sig Nationens anda, tankes-att och kannor- i dem liksom igenkänner hon sig
sjelf, oct) ser anden för följande generationer sitt fnilles fortwarande trhggadb De-
"Aro ei blott i ordets egentligas-te bemärkelse hennes gemensamma egendom, hwari
alla Spriitfdrwandtenm aga fin obestridliga andel: det ar änden deß högsta, deß
ädlaste och oförtängligasie egendom, emedan sielfma chraren icke en gång konst-ån-
röfwa henne dem-. Ett folk, som har fina llasßller, agor således i dem tillika den·
säkraste underpant toa sitt spraket och sin Nationalitcts fortwarande. Stora onj
mäktiga stationer hafwa galt under och deras språk fdrfwunno med dem· ända
till sista ljudet, emedan de ei hade några författare som söfwerlefde dem. Wi
kunna nti mera blott efter Llnsaloxjien fluta till huru Egypticr och Karstadginenfer
talat, men då Homer sjöng fina odödliga fånget-, war också Grekilia spraket för-
-Waradt, sa länge mennittor ginan som tiga menskliga kanflor.
Ellf Ef.-rälers bibehållande beror således-« ganska egentligen ?ationalitetend’. ·
Men hivad tan- ett besegradt folk göra för att bibehålla sitt sprak? Framer allt «-
sielf.at·ta dexzmen iale i ord, utan i werk och gerning. Det är- ei aktning för
språket att tala mycket om de företräden, som det stjallaga eller werlligen tiger
framför andra. Det ar förnuindt att wilia anställa icnilöreller imellan wardet
Af odlade språk i allmänhet. Hwarie odladt fpräk har också sikta företrädenz an-
nars wore det ej odl«adt. Man kan laga, att det ena cir mera walliudandei böj-
ligare-, rikare cin det andra; men man kan icke i allmänhet säga, att det derföre
skyl-kittla Pockandet på sitt eget språks företrädets rir derföre merendels ett fä–
fängk stwt så snart fråga ickes kir «orn bestämda egenftapen Sann aktning för
modersmålet måsar-sig deri, att man nyttjar det wid alla tillfallem der man nän-
fin kan nyttja det. Friwilligt brak af ett frernmande språk i otrangda målsät-
alltid ett Nationalitetens förnekande för ögonblicken Den TM- fomtalar Fran-
fvtka och EMI-elska, måste derunder upphöra att wara Toll sa mycket han-tan.
v,,Han måste tanka fransufkt och engelskt-, om ban ei will tala skolattigt. Detta
j· mamma aldrig få kort och dfwergciendet det som ofta ltpprepad blir snart svana.
-Franlyfka språkets införande-i officiella Elfhandlingah emot l)1vrll«et, då det efter
Ludng xlv tid börjades, flera Regeringar gjorde swtirighet, som dunkelt anade,
att Spräfets herran-tilde för-er till folkets, under det att andr·a»wifade fig eftergif-
wandh war litwril på långt när-icke fä rikt pöl följder som deß införande ibland
de högre Ståndern Detta medförde för. modersmålet en dubbelt skadlig merkan.
. Först emedan derigenom beröfWadeI detsamma ntedlet»till den odling, forn gör-
« det tjenligt för falltlapelifwctx Jon-ar, om icke t de hogreStändenH kretsar-, kan-
k
det erotilla denna odling, en odling, font fdrfattarh få».stora och mångafom
helst, icke aro i stånd att gifwa het? Men afwen derföre- welrkade detta införande
skadligt, emedan i» allmänhet aktningen för inoderdmalet derigenom minskades-.
vahwarpli kan denna aktning wara mera grimdad än pli erkännandet af deß
praktissa wcirde för bruket, som lik-väl skall wara språkets egentellga bestämmelse-
J k— ömsesidigt utbyte af tankar oth tänjlori umgänget med wcira ritar?
FOI-st ev an so
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
