Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
den ttppte Tesiamenten till Kommunikationt hut-timida ett lika bruk öfwet hela
Niket wore betänkligt eller e« lemnat- man ät etsat-enheten att afgöra- Jnteck-
vinsts-förnyelse hwart tionde- öir, alltid åtföljd afkoftnad utan pretention på et- -
sättning , komme nödnnindiat att ske mindre tegelksllndet,- femte alla andra frågar
fom åro underkastade prescription. Island flete kinkil fotdra·—FörnIhndm-e- och
« älsmansangelägenheter för LImhndich dästa xi sällan -si’h.ndsa»tn Hamats-hand-
l ggning. « ’ :
Föt SonmmnTingens indragning torde kunna ttppaifwasst att deße Ting,
som infalla pii en tid då Landtmannethar att göra med Ätcrbruleh hindra ho-
nom i fina ekonomijka förrattningan att tätare Lings-resor och wistande å Tings-
"siällen gifwa meta tillfälle för oordentlig lefnad bland Filtningen- att med ett
Tina mindre i tvista Landlptter någon olägenhet icke«dfö1·fpotta. -.Jv;1aj:-«pä kan sata-
ras:. att den, som hat en ,fdmittningIhennna af stötstewith kan rättegcifngem tiger
lämpa sig derefter. Mot silnpofitionem att det stundom händer annorlunda, äger
man en wißhet, att det-ej händer få alltid. Föt det en mißbttttar fin frihet döm
sickealla fångnas-. « " -— — - « - ««
Det cir sannt, att Allmogens Tingslefnad ofta finnes oordentlig- dch den
hat i wißa hänseendet-i samma skadliga iver-kan på sederna, som Hiillsijntelafnm
den; men sådant måste farfkilte Författningar söta att hindra , det dist ej kanske
genom inte-! sedc-bi·ldn«ing. Den- nyttigast? inrättning kan medföra olägenheters
men derfdsee må sielfwa inrättningen icke klandras-.
De orm-, hwarest blott ett eller twii Tina hällas , ciro tnetendels widsträck-
te, med nxindte folkmängd. Om man icke- isanfeende tillmera isolerad bosätt-
ning-, det finner färre anledningar tills mitten-, har man åtminstone i allmänhet
längre iväg till Domarcnz och i skidant lage· kommernödwändigheten af Tingsfät-
det att finna större motwigt inödtvcindigheten af de hut-liga fhßtotna. För öf-
rigt tist- man oftast nöjd med gammal mana-, den må ock wara förknippad med
wißa olägenheten Dancinlnde ikillnad i Tingehållningen sålunda härledes frän
« lokala olikheter, lcirer den ej wara tienligatt taga till förefhn i. det hela.
Den tid hwaet Landskin hade egna Lanar, fann man Domate fä snart
anan behöfde hvifta. Eftet Konung Christophers allmänna Landslag, 1442, woto
tre Ting årligen. Wid de hufwudsaklige förbättringarsamma Lag undergick, först
1608 och sedermera 1734, öibehöllos deße Tin-gsterminer, några orter undantag-
ne. Man har-således på Landet i allmänhetnllt ifrån 1442 haft tre bestämda ti-
der is året då rattwifans Tempel öppnats för folket-. i stademe har det alltid-slätt
och står ännu öppet nästan alla sötnedagar.. . .
v F y n de t. ,
(J"Mitation efter WWW-· (Jnsåaöt.) .
, EU Göthifk attelcigg utaf moderna smaken,
sz Ett utmärkt snille med ett".otd, X
Sem alltid geck och drömde maken
Om Schiller-s dyra fosterjord,
- Beilöt 4en gäng att modigt göm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
