Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–– h - s , , –-.—— —-—-.- —.· -«« «
Synkrafteao märkbara aftagande, hwarafswi i gamla werlden
sinna platt intet spär-. Orfakcn ligger i frilansar-lefnaden, i det knock-tia låsandet-
och i glas-ögonens uppfinning. s - " « «
Nya sjukdomar, som antingen arv alldeles nya, eller fordomdags ät-
minstone cj på långt nrir woro få allmänna. fTitl de alldeleer nya räknar jag:
Den veneriska smittan, kopporna och meßlingen, startatanssfeberm kikhostank
gula febern m. fl.« till de mycket oftare förekommande: nerofederm de langwariga
nervsjukdomath kramp och hypokondri, —- lungfotem hjermwatrusoten hos barn,
rheumatismerna, wansinnigheten, — mindre den häftiga traseriey an den chrom-
sta (galenstapen, fånigheten, fwärntodighetcn). —’— Skirdeles mårkwckrdigt cir, att »
nn tiera af mans an qwinnkönet blifwa wansinnigm då det fordom war twertonn .«
« » Lill den nät-makande lnenfklighotens fysiska karakteristik hör afwen wäsenti
ligen de nu mycket oftare ein fordom förekommande sjelfmord- eller rattaredet
inre lifwets tidigare död, an det vttres, den egentliga lefnadslnstcns och lifs–
kraftens död före lefnadsaktens sint, ty få borde nian kalla detta fenomen. —
Den nyare tidens fjelfntord cit- niigot finn de gamla alldeles icke fande, och det-före
ett af de tnärkwardigaste kännetecken på tvär period. Hoa de gamla roar sjelfmor-
det ett aktin tillstånd, den högsta att af heroism och af den ädlaste frihet. Nu
ar det i de flesta fall ett paßivt tillstånd-, werkan af den högsta frvaghet och fegs ,-
het, af en total död för allt stort och ädelt hos« ntennistam och just derföre förekom- s
mer det fä ofta och har blifwit en werklig sjukdom, ät hwilien läkarne warit
fdranlätna att gifwa ett eget namn (fjelfförstbringe-Arafat,· Molancholia sni-
c1(1a)«— Wära mesta sjelfrnördare aro mennistor, som, alldeles utnnirglade genom
utfwäfnfngay storligen förstöado för alla lifwets behag och beröfwade all kraft att
bära lifroetö mödor, kanna lifwet forn en börda, hwilien de ej mera kunna för-
draga, som, tncd en lefwande kropp egentligen redan döda i sitt inre, endast
font ett nödtvändigt supplement tillägga den yttre fysiska döden. Hela mening-en
af deras handling cir: Sofwa ar bättre cin« mata. , -
Betrakta wi hufwnddragen af denna malning, fä synes, att menskligheten
tdißerligen uppnått en ståndpunkt af deß fpsista lif, som ännu ej ägt rum och -
font har en högst underbar och egen skepnad. Det wäfernliga tyckes bestå deri,
att den djuriska kraften går allt mer förlorer och att andiaheten behåller öfwer-
Wigten. Men här inträder det farligaste ögonblicken — Tager denna förfining
en- falfk riktning; drifwes afkroppningen, ont jag fä må friga, allt widare, utan .
att en nd kraft sattes i stallet; går den djuriska kraften förlorad , utan den djuri- si
ika naturen; fä frambringar en fädan förfining slutligen skuggor-, mellanrvåsen,
font ej äro kropp och ej ande, ökarpiten gång förstdvbarheten och de förstörande
medlen, och påsthndar sålunda detta tvåsendes undergång. Wi aro uppenbarligen
stadda på denna wäg. — Hwarifrän stall nu räddningen — Inenfklighetentt fysi-
fka regeneration, komma? — Tillafwentprs genant fysiska läkemedel, kalla bad,
magnetista t-rollkrafter? — Men huru rvkljen J grfwa lifokraft ät den, hwars lif-
gifwande princip ar död? Hnru stödja den bodda, hwars grtlndwal ar förmult-
nad?«·——"Eller afen härdande fysisk uppfostran? — Hwartill kan- denna tjena,
utan en bättre moralist? ty wildar wilja och kunna wi ej återblimnn "— Eller i
allmänhet,««genom ett återfall till barbari? —- Yten detta skola och kunna wi ej
frukta mer. —- Tp emot förtvildningen i. sig fjelf skyddar oß den nu fast och oför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
