Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra om resultaten af fridana petraktelser och bewisningar, rörande fattfer som i
sig sjelfrka utgöra-föga mer anett toi::t-itsxlcn:1ni—det , och l)warwid"·tnan fäster an-
tingen blott mörka och wacklande, eller oitis alldeles inga begrepp, hwem kan un-
dra, säger jag,.otn sadana betraktelser orl) lieroitningae icke heller sluta sigi nagon
ting annat an mörker och nrißförstsand, utan att leda till något slags rent omdö-
me eller redbar tlnde«nvix’ming? «- »
Detta jordkonsileri, elulrueni sig fielf lumpen färdighet, och efter mitt
omdöme just motsattfenaf all redbar knuttar-, likasom af Inojligbetcn att komma
dertill, paßerar lika-ål ännu bland oß för en dråplig egenskaps sprn under de be-
römliga namnen affubtilitekt och tkarpsinnigl)et, njuter bifall oeh uppmuntran, så
· roat innern Stolans krets-, som dok-«- en del witlra svalds-maij heller-chör- sådant
. finnas omantadh sedan filosofer redan i äldre tider,.och en delfSiolans man efter
den-, begärliga-efter beröm för diupa och widsträckta insigter, (alltid lättare att
skrota af, an att-nierkligt förtvärfwa) funnit detta en god utmag, ej mindre att ,
font nyß sades , dölja sin egen okunnighet under en konstig och outredlig waf af
förtvinade ord, an att tilllvcilla sig mängdens beundran genom deßa oförståndlis
ga fraser-, desto lättipligarc att wäcka en sådan beundran, som de oftast på intet
sätt lata förklara fig.
Jmedlertid missar sig af all historienv att. deßa höglärda Doktorer wariter
dfrigt hel-arten nsisarc eller nyttigare än annat.føli,-och medfört ganska ringa för-
delar för- den allmänna menniitolefnadem eller de Samhckllen till hwilka de hört-
söi franskt annats konsten att smida nva ord-, utan upptäckande af nya sanningar,
eller att förwrida och fördunkla de gamla-ordens betydelse ,. för alt fatstedelst in-
- weckla all tings difputoch irvifwelsnr.":l, fii fromt annars-, fager jag, detta icke nia
nänns-för en menstligheten gagnande fak , tvär-dig att njuta uppmuntran och be-
« g J sanning, hwaraf nu helst deßa Skolans kämpar, deßa allwetande silofofer
må berömma sig, är det likn.-al icke dem, utan den frän fkolbräfet långt aflagd-
na Statsmannen,- fem regeringar och samhällen hafwa att tacka för lugn, trygg-
het och stadgade rättigheter- litafom det« ii andra sidan," warir den olarda och
· nästan föraktade Slöidestkarem hwarlitdeblifnzit vskyldiga tillwarecn af alla not-
tiga yrken. Sädant oaktadt, ser man lismat denna pratande okunnighet, detta
lärda gycklet-i taga wäldigt dfwer«l)ond, nemligen, lfruktom ei atst upprepa det)
för-medelst egennyttan och listen af wißa perfoner, noilia ei finna någon tattare
män till anseende och betydenhet, an att med ett flintdärdt fkolspräk förmana den
okunniga eller af foßlor upptagna samhälle-mannen, under det att den mera klyf-
tiga eller mera lediga delen småningom inwecklas af dem il deßa förmillande di-
fouterspdfwer obegripliga ord-gator, fantt fäntedelst behålles-«oupphörligt infncird i
samma ändlösa labyrint-. « « « .
Hartill kommer, att det gifwes intet säkrare fatt att skaffa insteg ät ab-
sfurda och widttnderliga läror , intetbättre medel till deras förfinar-, analt rundt
omkring omgärda; dem med liela legioner af ord o"chjtertner, fulla af mörker ,
twekan ochobestamddch ett konstart-city hwarigesnotn deßa tillflngters emot kritiken
tillval komma ottmera likna röflvaretulor och rafgömmor; an ärliga krigares för-
fwarsinerkz hmadan ock-, omfruirt blir akt drifwa deras innehafware dernr, sli-
dant mindre måste tilllkrifnsas siprtait af deßa strukturs-tinnars an de taggwert ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
