Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sidlcfnaden, dermed söt-enade strapagerkfiöda och drott-, natlwab hemfiuka m. m.
Ulan altnela dcßa omständigheters liadeliga inflytande pli en eller annan, ivciganiag
trottsa hwa som-helsi, att kunna stan-etc ett enda exempel al inga-upp, som allmänt
insjuknat af deßa orsaken ifall- den mar-il kladd efterjtlinkatszoch årsitid ,f(itt sinsi-
ningom wcinia sig wid txtomoisdcntligl starka ann-schei-, wid owanlig, dock ej for-
fkcimd föda och dryck, och som framför allt still lcfwa i ständig rörelse och ifri,
ren luft,—i stället för i lrlingasoiocidradh osnygga liar-lianer och boningar o. s. w«
zMiilllighek i lesnadssätk och öfning i wapen woro i äldre lider ansedda för de ba-
sta preservatio mot sjukdomar. Sidresor, oslast sci lnilsosamina för andra menni-
skole oroande wid deni, hivat-före skulle de just skada svara Lilian-oser? Sc wi mål
i historien af GnszsusADoLII den Steves och Cun- Xiizs krig någon lii betydlig
förödelse genom sjukdom ointala6", att ett sal-trågs- utgcing deras heroins Ånnu
mindre finna wi spår heirasi de äldre Noomi-ed .» och Greich historia. -Dc hade
inga Liikare«blo»ll Fciltskcirer med sig-, inga stora Laxaretleh utan under kampe-
ring samlade hivar Legion sina sjuka för sig ivctt talt, och mide woto stadde på
.ni—axschcr,, leninadesde sivciralfe’siuie, efter i villigt-ansande Stlioer och Boar lit en-
skilt svin och-och de andra fördes efter siigodt man kunde, och fingo litminstone
FY-
andas en friwch ren lust;·men också, och tansse just dcrsöm isade de nästan aldrig .-
smittosamma farsoter-i sina Anne-er- ly«-1n«indre-,«otl)« jag medger det, fiol- litet an-
gelägnes om läkares, japothelares och medicinallisiord medhavt-onde, hade de deß
mera ward som truppens bekladnitigsi alla del-air- om deß födoainnem godt kvarten-«
kfunda lägerställen, och undw-ei’o, alt genom sjukes samnianhopande i«,fuiliga, osun-
da byggnader-, sörivandla en ofta obetydlig feber till den mest smittsamma och elak-
artade-« Nha orsaker till-sjukdom skapas genom blotta sammanpackningen asmens
niskor och den stora dödligheten kir genom konst producerad Saraceneifne woro
troligen det. söijsta folkslags som hade ordentliga Falt-Laza1«et:ter, nien cinnsu icke stor-
re tin Regements- eller Korpil-wis.· Dell stora dödligheten i Europas Armeelj af
fäll-sjukdomar daterar sigitlsi frän den. period, då — stora «Milittitsiukhiiö blefwo
införde, med mera angelägenhet om elt·beii«,örigt antal Liikare och inediiamentek,.
än om ren luft och«sn-ogghc«k,,. samt lnm deltagande sintwärd lalltld mera möjlig-is
Reg«ements-Hospitalee,, dee afwen botemedel tidigare isiukdomen kunna anwcindas)."
Detsligger i incnniskolynnet, attill säkrare man är om öfwerflödig tillgång på
medikamenter och låtareniåisd, den-mindre aktar-nian sig- pedant-te for att bli sjuk.
Om« detta kangii an färden föl-mogne enskilte individen, sä blir· det en sa myc-
ket skadligare princip-. då frågan cir« ont en hel« sill-mos och Fionas-"n1cdic-inalmärd,-
som-det wal låter tanka-och aswen werkstalla sig, alt någorlunda bibehålla man-
skape«t«H-»l)cilsa i falt, hwilket wi ha exempel pä en längs- tid af sistalriget i«Po-m-2
anern , innan- Annöcn hief i fästning liloquexadr ocly i senare tider beständigt pöls
Engelska Flottanz nien « sedan en farsot en gäng«;fcilt inrota— sig, kunna icke en
gäng ett Englands teßosurcereller en hel haraf Llikare skaffa onssädant mängd
sammanhooade sinka nog werksam laken-c- och,- hivad wigtigaretiy sjuk-wärd, Elon-
nerhet då- Inaa tillika först-immar att noga skilja de sin-le fil-in dc friske , de smitt-
samme-sjuke strin- alla andra och reconoalescenterne blide eran de silliexochlde fri-
ik’e«.j Brisi ititrciffarda på Läkare«. Eibldtt genom- tncingden af sinka, vutan genom
Lakarnes eget insjuknande af den sedel-smitta ,· som de ej i tid sökt mota , såsom i.
mäta sista krig. «Man·s. asyielperVicke heller olägenheten af Macrosernes insjuknan- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
