- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1813 N:o 1-112 /
82

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







och man ej heller kunde föra titt honom. Huru stolte man bära sig rit sör- att
- sätta dem i gemenskap med hivarandrn på ett långt afstånd? Magnetisnten ar rik
pci uppfinningar-! Somnambulen begav blott den sinkas där och en glas-stiftan, ..
Tom ban burit några dagar pci sin baks, Han wälier sju eller åtta ask-ystra
harstan framför-en afklippe tofs-; oct) detta ar nog för att upptosa honom otn

den unga mannens temperament och svanor-, om statdotxiens natur och orsat. Hwak » .

och en, som ar begäfwad med sundtjsörnuft, statt ntedgiftva, att deßa förutsägel- ,
ser-ei- knnna åstadkommas efter Hippokrats eller Gate-ni principer utan endast z
derigenom att man wänder still , eller spår i kort eller taffe. -— Slutct war, att «
de sju hårenisoch sias-stifwan underrättadessomnantbulen derom, att den unga

mannen blifwit mycket skrämd i sin barndom« och att detta svar orsaken -tilt«"-

hans rädsla. s » s .

- Om mina läsare skotte känna sig frestade att le ät deßa ytkrafter, skatt lö-

» jet snart söt-swinna frätt deras- tcippar», då tag berättar den fara för ’l)witt·en de

s blottstatta sig, om de stanna öfwer magnetismen En afton skrattade åtskilliga

högst otrogna personer tit- allt hwad en ung man ber-tittade dem om de underwerk

Hr de Pays-ägor hade gjort, eller tattare hans Santa-alumnen Den ringa man-

nen hades knappt tittat sitt finger mot ett lvackertstan-immer, säg-er författaren ,

, , och af- sexton eller sjutton ärg ätbercmärkcn noga denna ont.standi«ghet), förr an

, den disk-varda stickan ger titt ett skriks och faller baklänges, sär konvulsioiska
spasnrer och en fång tj-ukdotn. Hwilken owantad matt as ett singeri För att sluta den- «

na historia, wisll jag nämna att Ht de« Paz-sågar titanit sig- att kurera detta anga

fruntimmer ; jag wilte med häftighet, att deß neri-tv skulle stilla sig, sårs-ek

han, och i ögonblicket mora dze stilla. . Magnetismctt (sc Dat- dct ibesl)nnerligqste)"

tog-ett sådant wcitde ösa-er Somnambulen, att den unga damen, äfwen i sitt na- «

tur-liga tillstånd ,- säg och Jfötidei silktnbillning Hr de-"P«.slys.e»gmss nå gatan , anade
när han nattades huset, och underrättades fin mot-, att han ofördrölifaen skulle klap-»
«pa på porten s - «och- strax hörde man portklappvtr. Detta faktum , bwarch jag
ei- will nattla- motfager nägot titet hivad som gäxf skiqu kl) Ols de IJUXSSZUV har
flera gånger sagt, att sedan Somnambulerna watnat, behålla de ei något spär et-
« ter minne as sittnmgnetista almana; hum tan- dti magnetismens aktion fortfa- ,
ta, sedan alt förbindelse upphört? « ; " .

Jag. skall sirar anföra- lse ersorpetiigas willkoren».sök« att magnetisera med
framgång och trhätlat fonmambuternas Uppenbarctserz mg skalk undersöka (endast
med Logikans tjus) den-s delikata frågan, om magnetisk-tens tvcttjenskap blott ar
en cntek förts-öga, och ont Sonmambrtlcrnas förmanande swar ei- ensamt komma
frän- iastinktem J. alta- sall hoppas jazzz att st cisPUysögur skall förlåta min otro

siochafwen det skämt-, som emot min tvklfa undfallit ngk likasom genom en mag-
netisk att; ött-de- cckrda som- han sicif stiger , wägra att undersöks-» antingen qf
fördom etter as likgiltighet, bör lyan utsatta de okunnig-«- fMI ttpptifktigtsaga hivad
de tanna wid trion-ingen as hans arbete» Sammlitt twckcth ett-för det man ej
skals tala om hans bok; och, då han skickar den. titt Jomsnsalisiekna, måste dowrit sa- -
Jaa« utkant derom, om de- cin skutt-: löpa fara att bedraga sig. Jagcklinter som Hras-
P-, när han-stigen om man ej begriper ett fasctnnr,, btir detta ej ett skar q» He-
ta dot; men det-emot torde han ntcdgiswa-, att om man sinnet en sak oss-imita-

MI dMA Et« hell-osett motis att antaga- oen och- att trov derpå».


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1813-1-112/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free