- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1813 N:o 1-112 /
145

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.




























J-L"«ittctaturcn- och Theatern.

Mändagen den 15 Februari«1-·813.



Silfwertonen,
" eller Tasso iphospborijk ösa-ersättning

Magot om Spräk och Stol i Poefien).
. (Slat fr. N:o 35)». .

.

.
sCljuru din-ersättningar afdelta slag, kunde tyckas ei mera nödmändigt påkalla
kritikens åtgärd, an sa många nya Originalcr af samma besiaffenhetz lika-iii fp-
nes ljiiri någon olikhet äga rum, och ett sanne fall uppkomma för oskickligl)eten,
så ofta hon åtager sig att göm oß bekanta med andra Nationers berömda Skal-
- ber-, och att införa någon af dem på watt splle talande. Man kan ej förbinda
sig att prestera ett förträffligt O1«iginalz men när man dia-ersätter ett sådant,
gör man sig förbunden att ej wansicilla det. Originalstsrifnnirn har, lyckligt-vis,
ej heller något-mönster att omedelbart jemföeaö med; och om han rimmar löjligt,
kan man åtminstone ej förebrå honom akt hafwa haft, i luvatie rad,.fullkomligl)e- -
ten lfdst ögonen, utan att första det minsta deraf. Åndleligen disponerats han oek-
" fä blott om fin egen, ofta obetydliga reputation; men cn eländig Oslo-ersättare
förlöjligar tillika sin författare, och dä han ej kan upplyfta sig till honom, förne-
drar honom till jemlifhet med fig: hwilkct strider uppenbart emot Skuldenö heli-
ga bestämmelstH of Hr A. sjelf sii ofta åberopad. Mcd en wiß ökad tätt fordrar
man mal alltså af- en sådan Slaldetolt, att hans egna Verser böra röja någon
Mains i denna lonst, något begrepp det-om åtminstone, och att man under det
stora främmande Namnct, icke frön början till stut, undfägnas med en inhemlk
Olylarings råaste phedusericr. Men huru har Hr A. uppfyllt denna fä billiga
fordran, i anseende till Tasso? och ljar man ej rätt att saganied Romerika Poetem

, Qvem non olldndiit, lom fix-x jllita vulka? .
eller i phosphoriik Silfwerton öfwersattx
’ Hur skall man ej af log-cm och af förmaning flistra,

Aktse, hur drägg oci) fmet hans ansigte förbistrai

Djågon annan förtjenst an den af stolan och versens flaßifta skönljct,· kans man ej

slfwa ät en poetisk söfwerfciltning, fotn, ju meta trogen sitt original, ju mer äget


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1813-1-112/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free