- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1813 N:o 1-112 /
249

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.
«-
l.
I-

Osqu



s

..-k·..—

KL;



e

Lttte-rnxtu-r-ezn och TI) esater n.
« Nois-dagen den stars Ising "—

.J )-



«Y:- « ! , .
spiks-sett u na fadt Bre .
spsz PP« « " s -(Jnsändt.«).

, . » , . « «
Simednes Fet»-T«isdag hade sen Bonde densolycknn , att föra ner på csn sjö i
tunt gtnnnfknzxx kEnjFanjUnknkh , sons ägde sitt boställe nära-intill stranden, ha-
«- Yade wid« förstq’1«op’ritt hand-undsättning med twenne fan ticnstzeyjpm Bonden ,
käntgjört siz ·alltför« käken-om isan si«1)rka,-I(Tg sjelf- med häst oehkzgekda i öppnin-
gen, och Jutanskundsajnt biträd-ekas dån rådigeFanjkusnkarem hnide"««bati-Ltroti.gen wa-
Jit förlorad Efccr en half timmas förlop Ivar nu sant räddadt; smen fem-gen
hade mäst· afjkämsy den ena- stack-cm war— räckt, och framför allt Bonden så ge-
nomwäst och ssäs utfyld, att resans fortsättning-icke mera wat- mösjlig emot den in-
siundnndc aftonen. Man nästan stävade den stackars karlen upp till gärden, der
Xian bief« ynkktädzdz trikkad och förplägad på ett sätt, som ,t)edrar det«wäkdfolk, i

. chwars hus Dans-bres upptagen, onds-det von till sin person wnr alldeles okänd.
" . , sBondjsn hade icke-swcil begynt att nägot-ti.tet hämta-stå , och äfwen, anden
en yttrad innerttg kackfckgeife till Gud, försport, att hans-te- -stfrenturs-war», utom
en Måns-sk på högra ba«kbenet, alldeles oskadh förrän hans bekymmer på en gäng-

’ Waknade förde depescher han medfört, och hwika öde han hitintills under egen
Persontig fara syntes lyafwa förgätit Han ffamtetade nu ur brösisickxan af sin
Up»pl)ängdn ännu« rinnande rock , ett öref i stört-förmak , rot-märkt med en städet-,
till ben-is afden hastighet hivat-med det af Krosnopostföratne borde fortstckllas, och.
wisqde sig yttexst okp1s.cj öfwerdet tällsiånd,s"l)wa!tt detta Ipöpper befanns. Det war.

- « alldeles .uppbl"öttnndt, munk-arket tvar«t1pp»löst«, bläckets ux«bzok11adt , och man kunde —

ej röra det utan atk det ömij för fingrarna genom jnk egen tyngd. Knsappt kun-
de man skönja pä Ictxtnsitistem fortstnffas wid"sstrangassi«e ans-maes; och dcßa ord-
foin Fanjunkaren efter l·
st) Dä ände-nätet ·a«f«detta Pref ärg-att första uppmärksamhets-nystilltagsenheten hos en wiß

mindre Tienstenmnnaktgß pa, landet, hae Utgtnvgyen icke-trott ng böra neka dcß införande-

« men« han doppas att; Edef. icke tun gyncagch att hausutejlurit ,nägra-sobetydlmar»e betaget-.



äng stafninsgVowtkiligtwisdött-de att upprepa fem-te insöves–


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1813-1-112/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free