- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1813 N:o 1-112 /
398

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han steg nu opp, tog ett förtroligt afsted af mig, bwarwid iag bad honom
helfa pä mitt- fom han lofwade,-0ch·gick sin wäa titlifa med fin män Satir.c’n. Sont
wi ännu hade wära Toddhar odruckna, stannade tvi givar-. Jag fann fällar-t01wersas
tionen af en helt annan beskaffenhet än man bestrifwit den för mig, och förundra-
de mig alldeles icke huru nian det kunde tillbringa en ledig aftonstund i fä lusti-
ga hufwudens sällskap. Der funnott inga af".d"«eßa handlande, finn weta förut al-
la förluster, men sist sitt egen bankrutt, inga Handtweriarh font utdela Kronor-
och Nilen, men ej betala sin hyra, som proviantera iii-möts, men lata hustrur och
barn smälta, som hälla ingett tid, utom iällartimtnan, osts soni läka sina kur-ber "
betala förtäringen med dyrt pris för dåligt arbete. kik,tgomftllttöf ropade i detsam-
ma Knparen, och frägade htvar Gtoßt;andl«aren Tombsörsön och- Herrar Prvtströnt
och Mälander i·afton’i)·öllo fig. «De lära ivara uppe i Nöje af uselhet-: dei-
skulle bli Spektaket i afton« swatade han. Det är skada, tittade gladtafilttlöh
Bror skulle annars fält-höra ministrar-. Jaghade således bedragit ntigi K..-nnstöpar-
na woro der ej i afton! Sri mycket bättres En enda af detn skulle tillintetgjort
heta mitt nöje. Politifering är ei min sak, aldraminst när den är synonym med
Urinering, som den nästan alltid är, då den idka-s iemte nägot Handtwerb

Klockan hade imellertid slagit Tie- Jag lentnade Ygdrasilltöfz font hög-
tidligen förnyade sitt löfte att i morgon hetsa bä mig» ·- . . - ’

Han höll ord, sä litet som iag hade anledning att tro det. Han presente-
mig nu sin sedel pä den uttagna Samman, och tillit-st Fullmait att i alla Huf-
wudstadens Boilädor uppbära dc inflytande medlen för hans Boi om den sina
Weriöen, hwaraf fista arket nu swar under presen, och font i nästa wecka. skulle
utkomma. syn-ad kunde jag önska mera till min säkerhetZIag nästan föret-rädde
mig att ha emottagit förniycketz men 500 R:d äro ingen lappriifsfttmma

Wi blefwd nu pänytt de bästa männer. Jag, hadeiväl ingenting mera
antar af min testning det wisie Ygdrasillklöf .alltföxniäi, "nten jag versatte så godt
jag kundes denna saknad. Jnom ett ögonblick hade jag cn god frukost pä« rnitt
bord. Läsaren föreställer sig tätt, att jag-nu betackade honom allt hivad som händt
mig sedan tvi rät-ides och huru mycket tag» längtade efter Bofen." om disn sitta
werlden, sedan den iag hittills följtädtagitzniig fä nioctet åtlöje- Mrdan b.a.n.«r,ökte·
sin. pipa, framtog iag min Theaterpies oth läste-den söt- honoui ,- det förstör-sig
förakt höra hans räd och rättelser, -.— ehuru i sjelftle tverietbtottför avtthöta hans
berömt th piesenwar redan renstrifnten ochstulle nu träl förmiddagen aflemnat3"

till OrdenssSällstapets Ordförande för attinöswaö t«ill«spelning". apan fann " den«
förträfflig (sont han- wäl borde göra såsom min gäst« och min tjäldensär), men tian
utbreddesig sä mycket öfwer deß estetiska wärde," öfwer deß Ökonoms (ett ord-som«
jag ej kunde täta) och öftver det rent-menskligt: i detrsamnkw att iag werkeligen

blef bestört; och begynte frukta att något renijmeniktigt skulle hända den (hwi·,ket
ockfä ty mätt inträffade, som Läsaren snart-för sex Han sörespäddc att den skalle "
sköt-taf den största effekt-, och förskaffa mig erts stort anseende ibiand,o;1tifwitdstadxtiö

r attare. . s . «. . . . « .

· Jag gick nu till G,refwen. Ygdrctstllklxöf,,. som följde tnig ända till porten,
gafmig nödiga Jnstruktioner för mitt Satntai och erinrade avig framförallt, att,
ei försumma detta tillfälle för att rekommendera mina saket«."»"«kMan mäste,sade han,
paßatags när de förnäma behbfwa ett, om man· skall mättrang nägonertänsta förr

. de tienster nian gör dem. ·Jag gär gatan sakta fram, o’ch»du hinner nits sä-
kert. Jag längtar att fä höra huru besöket-aflupit.« "












<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:56:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1813-1-112/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free