Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föräldrarnas porträtt och underrättade dem i sirliga,
dotterliga ordalag att hon lydigt undvikit att
förälska sig i en fransman. Mitt upp i det sirliga lilla
talet snyftade hon till. Och storgrät!
Varför? I sex veckor hade denne dumme Jonas
gjort sitt bästa för att låta henne ana ett
förhärdat hjärta, en demonisk själ. Det hade inte
imponerat ett dyft. Men nu när hon — tack vare
trollpackan — plötsligen fått klart för sig att
han var en naiv, tafatt, snäll pojke — nu skrämde
han henne. Varför? Varför?
Därför att hon kände sig hjälplös.
Hon upphörde att snyfta, hon snöt sig, hon
smålog, hon började gnola: Pauvre coeur meilleur,
pauvre téte si béte —
Men skrämt henne hade han! Det skulle han
veta! Efter så många fruktlösa ansträngningar i
den högre demoniska stilen hade han lyckats
skrämma just då han var som minst demonisk.
Likväl var hon inte till den grad skrämd att hon
ansåg sig böra lämna pensionatet och resa hem
till pappa och mamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
