Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning - Jordbruksräkningens planläggning och genomförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordbruksräkningen ägde rum i anslutning till 1928 års allmänna
fastighetstaxering. Till ledning vid nämnda taxering skulle för varje fastighet avgivas
en fastighetsdeklaration med uppgifter bl. a. angående fastighetens areal av
olika ägoslag, åkerjordens dränering och kreatursbesättningen. Därutöver
föreskrevs, att för jordbruksräkningens behov uppgifter skulle meddelas å
fastighetsdeklarationerna även angående den odlade jordens användning,
gödselvården samt antalet fruktträd. De för fastighetstaxeringen och
jordbruksräkningen erforderliga uppgifterna avgåvos alltså på samma blankett, och för
uppgifternas avgivande fastställdes av Kungl. Maj:t två formulär, av vilka det
ena och något utförligare var avsett för jordbruksfastighet och ett mindre
detaljerat för annan fastighet. Formulären återgivas här såsom bilaga B och
C (sid. 362—367). För utarrenderad fastighet skulle vissa uppgifter lämnas
av arrendatorn i stället för av fastighetsägaren.
Enligt bestämmelserna i taxeringsförordningen skulle
fastighetsdeklarationerna av de uppgiftsskyldiga avlämnas senast den 15 september 1927 för att
därefter från vederbörande taxeringsmyndigheters sida undergå den
granskning och komplettering, som erfordrades för taxeringsarbetet. Eventuellt
felande deklarationer kunde, om de prövades erforderliga för taxeringen,
införskaffas genom biträde av länsstyrelsen. Taxeringsarbetet pågick därefter
under hösten 1927 och första delen av 1928, och först sedan detta arbete i
huvudsak avslutats, skulle fastighetsdeklarationerna senast den 15 juli 1928 av
länsstyrelserna insändas till statistiska centralbyrån för den statistiska
bearbetningen.
Då man icke ansåg sig kunna påräkna, att taxeringsmyndigheterna skulle
vara i tillfälle att vidtaga särskilda åtgärder för infordrande av sådana
fastighetsdeklarationer, som icke ansågos erforderliga för själva
taxeringsarbetet, eller granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de
speciellt för jordbruksräkningen avsedda uppgifterna, utsågos särskilda organ,
som kunde utföra det direkt för jordbruksräkningen erforderliga arbetet. På
landsbygden påvilade detta arbete i första hand hushållningssällskapen, åt vilka
det överlämnades att själva bestämma det lämpligaste sättet för arbetets
utförande. I regel hava de därvid anlitat sina sockenavdelningar, men där
sällskapens lokala organisation icke varit tillräckligt fast, har arbetet stundom
anförtrotts åt andra, sällskapen underlydande organ, särskilt
vandringsrättarne, varjämte i några fall av sällskapen överenskommelse träffats med
beredningsnämnderna att ombesörja även det för jordbruksräkningen erforderliga
arbetet. Som lokala organ för jordbruksräkningen hava i städerna fungerat
vederbörande magistrat eller stadsstyrelse och i Stockholm
överståthållareämbetet.
De lokala organens första uppgift i samband med jordbruksräkningen var
att biträda de uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar vid deklarationernas
upprättande. Vidare skulle de granska de för jordbruksfastigheter avgivna
deklarationerna samt, då dessa voro ofullständiga, från de uppgiftsskyldiga
införskaffa kompletterande uppgifter och likaledes att, om deklaration helt
och hållet saknades, från den uppgiftsskyldiga eller på annat sätt söka erhålla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
