Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Husdjuren - Antalet djur år 1927; jämförelse med föregående räkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
HUSDJUREN.
Hela nötkreatursstammen reducerades starkt under de sista
krigsåren. Såsom tab. J utvisar, hade det förlorade år 1927 i huvudsak
återhämtats, och antalet nötkreatur var nämnda år ungefär detsamma som år 1916.
Vad särskilt korna beträffar, vilka äro av ojämförligt större betydelse än
något annat djurslag för den animaliska produktionen, har deras antal sedan
år 1916 ökats med 6 Lika mycket har under samma tid även
folkmängden vuxit. Jämte de tidigare omnämnda oxarna hava även tjurarna gått
något tillbaka i antal sedan den sista räkningen och ännu mera i jämförelse med
år 1916. Kalvarna hava ökats sedan 1919 men stannade dock alltjämt
åtskilligt under siffran för år 1916. Däremot hava ungnöten efter en mycket
stark minskning under de sista krigsåren fått sin numerär ökad till 6 %
över 1916 års. I den under de senare åren inträffade ökningen av kostammen
hava alla län tagit del med undantag för Jämtlands. Förutom nämnda län
visa även Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län lägre siffror
för koaptalet år 1927 än 1916. I hela Norrland samt i Kopparbergs och
Värmlands län företer därjämte antalet kalvar en betydlig minskning i
jämförelse med båda de föregående räkningarna.
Såsom av tab. K framgår, har ökningen efter år 1919 i koantalet i regel
varit störst i de län, som under de senare krigsåren drabbades av den
starkaste nedgången. Till dessa län, där växlingarna sålunda varit störst, höra
flertalet av de sydsvenska länen, såsom Malmöhus, Kristianstads, Hallands,
Kalmar och Gotlands län.
Fårskötseln, som sedan länge varit stadd i tillbakagång, gynnades under
krigsåren av de höga ullpriserna, varigenom icke endast den fortgående
minskningen i fårstammen hejdades utan denna på de tre åren från 1916 till 1919
tillväxte i antal med ungefär en tredjedel. Efter 1919 började åter nedgången
i än hastigare tempo, och mellan nämnda tidpunkt och 1927 har fårstammen
i landet reducerats från 1 564 000 till endast 708 000 djur. Nedgången har
varit allra störst i fråga om lammen. Förändringarna i fårstammens storlek
hava varit minst i Gotlands län, där även nedgången sedan år 1916 varit
jämförelsevis liten.
Antalet getter, som under krigsåren bibehöll sig i det närmaste
oförändrat, har mellan 1919 och 1927 minskats från 133 000 till 66 000.
Likasom i fråga om fåren har minskningen mest gått ut över ungdjuren, vilkas
antal i detta fall minskats med nära 75
Svinens antal, som år 1916 torde hava varit ungefär normalt,
uppgick vid nämnda tidpunkt till 1 065 000 djur. Under de sista krigsåren
minskades detsamma mycket starkt och nådde år 1918 sin lägsta punkt med
634 000 st., varifrån det år 1919 gick upp till 717 000. Åtta år senare hade
svinstammen icke endast återtagit det förlorade utan därjämte vuxit med
ytterligare drygt 300 000 djur. Medan befolkningen sedan år 1916 ökats
med 6 %, har svinstammen vuxit med icke mindre än 30 %. De största
förändringarna har, såsom tab. K utvisar, svinstammen undergått i de båda
skånska länen och Hallands län, där svinskötseln och fläskproduktionen för
export redan före kriget nått den största omfattningen. Nedgången var där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
