Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Förmyndaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMYNDAREN 83
koppärrig och miste alla sina framtänder —
allt för hennes själs skull.
— Gör det? Ja, kanske. Men för att
komma till det jag egentligen ville tala med dig
om, berättade du inte för din kavaljer, att du
sagt upp bekantskapen med Gud?
— Jag sade inte precis så, farbror, men ...
— Hvad ni kvinnor är underliga! För att
nå ert stora lifsmål: att behaga männen, an-
vända ni er af allting, allt, som i våra ögon är
en sak i och för sig, ett mål — allt detta är för
er blott medel. Besynnerligt.
Brita försökte protestera, hon blef het och
ond och betänkte icke, att de kvinnor, som med
sitt uppförande göra denna männens uppfattning
fullt förklarlig och ursäktlig, äro så pass många,
att de få återstående förlora rätten att protestera
eller åtminstone möjligheten att göra sig hörda.
— Säg icke mig något annat, Brita, jag vet
hvad jag vet. Ni koketterar med er oskuld eller
er brist på oskuld, med era åsikter eller brist
på åsikter, med er moral eller immoralitet, med
er lycka eller förtviflan, med er religion och —
i dessa yttersta dagar med er brist på religion.
Och Brita, hvad skall du med sådana konst-
grepp, lämna det åt de snedögda och kutryggiga.
Du är alldeles för vacker för att icke tro på Gud.
— Jag tycker verkligen, att det är farbror,
som talar lättsinnigt, svarade Brita, som, tack
vare komplimangen, icke var så ond, som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
