- Project Runeberg -  Fattigvård i Sverige och Schweiz /
13

(1905) [MARC] Author: Ebba Pauli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård i Sverige och Schweiz af Ebba Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vårt land, röna starkt motstånd. I alltför mångas tanke är nämligen
ett barnhems främsta uppgift den, att bereda sina skyddslingar en lätt
och sorgfri barndom. Att denna uppgift bör få stå tillbaka för den
högre och viktigare, att af dessa skyddslingar dana moraliska
personligheter och goda medborgare, i stånd att fylla de kraf, lifvet kommer
att ställa på dem, besinnas ej alltid tillräckligt. Den ekonomiska sidan
af saken torde emellertid, äfven den, vara värd ett beaktande. I
anseende till den i trots af all fattigvård och all välgörenhet rådande
myckna andliga och lekamliga nöden är det ju onekligen af stor
betydelse, att med till buds stående medel så mycket som möjligt
uträttas.

*     *
*



Vid studiet af barnavården i Schweiz är det emellertid näppeligen
de vid de olika anstalterna tillämpade systemen, som äro det mest
anmärkningsvärda. Detta torde vara det sätt, på hvilket man sörjer för
barnens yrkesutbildning. Vid 15 år, när barnet inhämtat
folkskolebildning och blifvit konfimeradt, lämnar det barnhemmet eller den familj,
i hvilken det uppfostrats, och sättes i lära. Att vid val af
lefnadsyrke en långt gående frihet lämnas barnet och att, där nödiga
förutsättningar hos detta förefinnas, den ekonomiska sidan af saken icke
i någon mån är den afgörande, synes af följande förteckning på de
lärlingar, som under år 1900 på staden Genéves bekostnad fått sin
utbildning:
1slaktare,1sockerbagare,
3bagare,1kock,
2guldsmedsarb. (1 kvinnlig),                1kokerska,
1juris studerande,1metallarbetare,
6barberare,1butiksbiträde (kvinnligt),
1aspirant i ämbetsverk,1arkitekt,
5aspiranter i bank,5elever vid Tekn. yrkesskolan,
4bokhållare,6plåtslagare,
4sättare,2folkskollärare,
1tryckeriarbetare,11trädgårds- och landtbruksarb.,
1arbetare vid litograf. verk,2linnesömmerskor,
3sadelmakare,8arbetare vid mekaniskt verk,
5låssmeder,2tandläkare,
2skräddare,9snickare,
7sömmerskor,1modist,
1tapetserare,2dekoratörer,
2järnarbetare,1murare,
1korgarbetare (blind),4strykerskor.

För lärlingarne betalas logis och vivre i arbetar- eller
handtverkarhem med ända till 40 à 60 fr. i månaden, hvarjämte 200 à 300 fr.
beräknas åtgå för själfva yrkets inlärande. Detta i vanliga fall. De,
som få utbilda sig till lärare, advokater etc., kosta naturligen
fattigvården långt större summor, under det att de, som blifva grofarbetare
och tjänarinnor, tarfva en något mindre. I hvilket fall som helst, står

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jpfattig/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free