Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
första gången riktigt medvetet hennes kuvade
trötthet, ser hur fattig hon är, att det är så
hemskt synd om henne. Hon är så långt ifrån
glädjen nu, det bruna skrattet sover djupt inne
i ett fattigt trasbylte som kurar ihop sig här på
Stora torget.
Musiken skräller, dansparen virvlar kring,
det bullrar och skriker från alla håll. Här
nere bland de vissnande ängsblommorna står
Ivar Toresson från Malmen och känner obehag
och ett slags hat till alltsamman. Han rycker
upp sig och står alldeles klarvaken vid sin
korg intill rådhusväggen. Han tänker på
blommorna — de skall säljas. Mor skall inte förlora
de örena. När det kommer folk förbi, ropar han
ut: nattvioler, nattvioler här! En och annan
stannar till, tar en bukett i handen, tycker att den ser
lite vissnad ut. Tio öre, säger Ivar. De tar sig,
om man sätter dem i vatten. I en handvändning
säljer han flera buketter. Köp nattvioler,
nattvioler, här! Hit med tioöringar här, tänker han.
Karin mornar till sig igen. Vad jag blev
trött, arma själ, säger hon, å vad trött och usch
vad liv här är. Hon tittar på pojken: å vad du
har sålt, jag tackar, jag. Och så tittar hon igen:
du är stor och duktig. Jag, min stackare, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
